Avvikelserapportering: En möjlighet och skyldighet men finns förutsättningarna? : En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för omvårdnad

Sammanfattning:   Bakgrund: Tio procent av de patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada. Avvikelserapportering är en av hörnstenarna i patientsäkerhetsarbetet som syftar till att undvika uppkomst av vårdskador. Att arbeta patientsäkert är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser och utöver det är sjuksköterskor enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att rapportera händelser, som har eller hade kunnat resultera i en vårdskada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Sex yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetade på ett större sjukhus i norra regionen i Sverige intervjuades. Resultat: Sjuksköterskornas främsta motiv till att skriva avvikelserapporter var att belysa fel i verksamheten. Det fanns flera hinder för skriva avvikelserapporter. Dessa var hög arbetsbelastning, tidsbrist, organisatoriska problem och att det av olika skäl kan vara känsligt att skriva en avvikelserapport. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenheter av återkoppling men ansåg att den återkoppling som brukade ges var undermålig och de ansåg även att avvikelserapporterer sällan leder till någon förändring i verksamheten. Konklusion: Det finns flera faktorer som försämrar sjuksköterskors förutsättningar för att skriva avvikelserapporter. Ökad kunskap inom området skulle kunna generera att fler avvikelserapporter skrivs. Det skulle i sin tur bidra till en patientsäkrare vård.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)