Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar flerspråkighet i förskolan och hur de berättar att de stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Samt att undersöka lärandemiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien är inspirerat av sociokulturellt perspektiv som har sin utgångspunkt från Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Litteratur som jag har använt mig av i arbetet är Strandberg (2009), Ladberg (2003), Svensson (2013) och andra forskare. Studiens resultat grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i tre förskolor som jobbar aktivt med barns språkutveckling. Alla förskolor ligger i områden med stor etnisk mångfald. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser flerspråkighet som en tillgång för både individen och samhället. Hur pedagogerna förhåller sig till flerspråkiga barn påverkar barnets språkutveckling på både svenska och modersmål. Resultatet belyser att samarbete mellan pedagogerna och familjen förstärker flerspråkiga barns identitet och deras självkänsla dessutom ökar deras trygghet. En annan sak som resultatet visar är att ett starkt modersmål är grunden till vidare språkinlärning senare i skolan. Resultatet påpekar att pedagogerna hade kunskap om att förskolans lärandemiljöer är avgörande för barns språkutveckling. Det visar sig från resultatet att pedagogerna använder sig av olika arbetsmetoder till exempel bok-och sagoläsning, sånger, ramsor, teckenstöd, bilder samt konkreta föremål i sitt arbete med flerspråkiga barn för att stödja och stimulera deras språkutveckling. Resultatet belyser att barnens språkutveckling stimuleras genom att arbeta medvetet med barnens språk i alla pedagogiska situationer. I diskussionen har det framkommit att pedagogernas förhållningssätt och de sociala miljöerna är avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling.