Investeringsunderlag för värmepump : Investeringsunderlag för ett byte från pelletspanna till värmepump i fastighet på södra Gotland

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Mittuniversitetet/Institutionen för kemiteknik

Sammanfattning: Inom EU finns mål på att sänka utsläppen med 40% till år 2030. I Sverige står bygg och fastighetssektorn för cirka 21% av Sveriges totala utsläpp. För att lyckas nå EU:s klimatmål måste en konvertering till förnybara uppvärmningskällor ske. Region Gotland ansvarar idag för över 500 000m2 fastigheter. Många använder idag pellets till uppvärmning. Pellets ses som klimatneutralt och släpper därför inte ut mer koldioxid än vad trädet plockat upp. Ett problem som uppstår då pelletspannorna kräver underhåll och leveranser. Flera av Region Gotlands fastigheter ligger flera mil iväg från både leverantör och underhållspersonal vilket ökar kostnader och miljöpåverkan än mer. En av dessa fastigheter, brandstationen i Öja, ligger till grund för denna studie. Då det finns flera fastigheter med liknande förutsättningar kan rapporten användas som underlag för dessa. Studien undersöker ifall en konvertering från pelletspannan till en värmepump kan sänka kostnaderna och bidra till lägre utsläpp. Vid en konvertering till värmepump sänks systemtemperaturerna från 80/60 till 55/45 vilket kan skapa problem för befintliga radiatorer, rör och pumpar. Radiatorernas och rörens kompatibilitet med nya temperaturerna under söks därför i studien men pumpar utelämnas för en framtida studie. Med hjälp av transmissionsberäkningar och en formel baserad på grad dagar och tidigare energiförbrukning beräknades ett värmebehov för fastigheten på 23,8 kW den kallaste dagen på året. Med detta kunde tre värmepumplösningar tas fram. Samtliga lösningar innefattar även en ny ackumulatortank då den nuvarande är över 40 år gammal och har ett flertal brister. Med optimering av uppvärmningssystemet genom att sänka temperaturen i de fläktvärmda rummen till 15 grader kan värmebehovet sänkas med 4kW. En undersökning gällande installation av solfångare har även gjorts, där det inte visade sig lönsamt med dagens tappvarmvattenbehov.  Efter de dimensioneringar som gjorts framkommer även att två rörslingor behöver bytas, men att ett eventuellt radiatorbyte lämnas till efter en konvertering för att se om dessa behöver bytas. Undersökningarna visar även att de befintliga fläktvärmarna är överdimensionerade och inte behöver bytas. Utsläppsberäkningar visar att utsläppen kan minskas med 2565 kg CO2 eq per år vid en eventuell konvertering. Payoffmetoden har använts för att visa att de tre lösningarna har en mycket kort återbetalningstid mellan 3,9 år för luft/vattenvärmepumpar från CTC till 4,7 år för Thermias bergvärmelösning. Med hjälp av LCC kalkyler har lösningarna livstidskostnad tagits fram. Ställt mot den be fintliga pelletspannan uppgår besparingen till 879 000kr för Thermias lösning – 966 000kr för CTC:s lösning med en kalkylränta på 1,5%. Slutsatsen är därför att en konvertering till värmepump bör ske för att spara både ekonomiskt men även för att minska utsläppen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)