ÅTERERÖVRA VÄRDEN- En aktionsforskningsstudie banar väg för skolans

Sammanfattning: Syfte: Aktionsforskningsstudien syftar till att följa den process som påbörjas när lärarna under fokusgruppsintervjuer tolkar sitt uppdrag och skolans generella uppdrag. Studien försöker synliggöra lärarnas implicita och explicita tankar kring skolans uppdrag (aktion 1). Genom analys av aktion 1 synliggörs ett frirum på Björksskolan som leder till aktion 2, vilken syftar till att söka frirummet. Studiens intresse riktas mot att utforska om det på en Freinetinspirerad skola, Björksskolan finns ett intresse för att utforska frirummet. Aktionsforskningsstudien utforskar ett möjligt frirum för både lärare och elever. Teori: Bergs (2003) teori om ett möjligt frirum vid tolkning av skolans uppdrag i relation till rådande skolkultur används som begrepp för att synliggöra frirummet. Relationella teorier som synliggör hur eleverna ska få framträda som subjekt används. Biesta och Säfströms teorier bidrar med tankar kring en jämställd pedagogik och elevens rätt att träda fram som subjekt, hur hen vill vara. Ljungblads (2016) relationella studie som beskriver lärare som möter elever i nuet visar på möjligheter för lärarna på Björksskolan som beskriver ett bildningsideal och elevens rätt att bli till. Metod: Genom aktionsforskningsansatsen följs den process som startas upp genom aktion 1 som leder fram till aktion 2. Aktion 1 utgörs av fokusgruppsintervjuer med 4-5 lärare i varje lärarlag. Aktion 2 genomförs som gruppdiskussioner i form av brainstorming där lärarna får söka frirummet utifrån ramverket skolans Demokratiska uppdrag, Kunskapsuppdrag och Det kompensatoriska uppdraget. Resultat: Generellt visar resultatet i studien på ett tydligt intresse hos lärarna på Björksskolan för att utnyttja frirummet. Bildningsperspektivet och människoblivandet står i centrum för lärarnas tankar. Därmed synliggörs inte bara ett frirum utan två, lärarnas frirum och elevernas frirum. Lärarnas frirum beskrivs i lärarnas tolkning av uppdraget utifrån ett bildningsperspektiv och skolans värdegrund. Elevens frirum tar sig uttryck i ökade frihetsgrader i Freinets anda genom ämnesintegrerat arbete som också genererar ökad lärartid för elever i behov av stöd. Lärarna drar slutsatsen att ökade frihetsgrader för elever ger mer kunskap än vad läraren avsett. I analysen framträder även kunskapskravens förmågor som möjliga att tolka genom skolans värdegrund. Då framträder andra möjligheter för eleven att framträda som unik person.