Alex avskyr multiplikation -En studie om hur elever med dyslexi kan uppleva matematikinlärningen kring olika räknesätt

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Olsson, Sofie (2020). Alex avskyr multiplikation. Speciallärarprogrammet, matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Forskare (se t.ex. Koerte, Willems, Muehlmann, Moll, Cornell, Pixner & Schulte-Koerne, 2015) pekar på att många personer som har diagnosen dyslexi inte har en allmän försämring av den matematiska förmågan utan snarare en ojämn kunskapsprofil. Olika förmågor och erfarenheter från tidigare undervisning formar eleverna och deras upplevelser av matematiken. Det förväntade kunskapsbidraget med föreliggande studie är därför att utifrån elevernas nära röster ge en inblick i elevernas subjektiva värld kring matematikinlärningen. Genom att väva ihop nya insikter från elevernas subjektiva berättelser med aktuella objektiva forskningsstudier och teoretiska perspektiv är målsättningen att ge vägledning till en inkluderande lärmiljö som ökar elevernas möjlighet till god inlärning och som förhindra att eleverna hamnar i svårigheter. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att öka kunskapen om hur elever med diagnosen dyslexi upplever matematikinlärningen gällande räknesätten: addition, subtraktion och multiplikation, genom att ta del av deras berättelser från tidiga minnen av matematikinlärningen fram till idag. Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor: Vad i elevernas berättelser framträder som betydelsefullt för matematikundervisning gällande räknesätten: addition, subtraktion och multiplikation? Vilka vändpunkter i elevernas berättelser kan urskiljas och hur betydelsefulla är dessa för elevernas fortsatta matematikinlärning? Teori Eftersom diagnosen dyslexi är satt ur ett kognitivt perspektiv analyseras resultatet utifrån neurobiologiska och kognitiva studier så som t.ex. Moll, Kunze, Neuhoff, Bruder och Schulte-Körne (2014). Mitt val av teorier är en konstruktivistisk kunskapssyn med utgångspunkt i Piagets tankar om inlärning och ett inkluderande specialpedagogiskt perspektiv. Metod Insamlingen av empiri skedde utifrån kvalitativ ansats med en narrativ metod. Berättande intervjuer genomfördes med tre elever i årskurs 6. Eleverna har diagnostiserats med dyslexi och är i matematiksvårigheter. Berättelserna analyserades med metoden analys av narrativer.   Resultat Utifrån elevernas nära röster framkommer en bild av att samtliga tre elever som ingår i studien upplever betydande svårigheter i matematikinlärningen. Samtliga skildrar att svårigheterna främst beror på dem själva. De största hindren för att nå framgång tycks utifrån elevernas berättelser vara begränsningar i att minnas och hämta talfakta ur minnet, att använda och minnas strategier och att minnas och korrekt följa arbetsprocesser vid beräkningar av större tal. Två av eleverna tycks inte se någon direkt koppling mellan sin egen matematiska förmåga och den undervisning de mött. Eleverna berättar att svårigheterna funnits med dem under flera år och att de ökat med tiden. De upplevda svårigheterna i matematikundervisningen och den undervisning eleverna mött tycks påverka elevernas inställning till matematik i olika grad och på olika sätt. En positiv inställning till ämnet förefaller ytterst betydelsefullt för en av elevernas motivation att kämpa vidare trots upplevda svårigheter. Elevernas upplevda kognitiva svårigheter att utföra beräkningar avspeglar till stor del resultaten i tidigare forskningsstudier (se t.ex. De Clercq-Quaegebeur, Casalis, Vilette, Lemaitre & Vallée, 2018). De tydligaste vändpunkterna som kan urskiljas i elevernas berättelser handlar om möjligheten till att använda bättre strategier och metoder som underlättat beräkningar, den specialpedagogiska insats eleverna mött och introduktion av multiplikation i undervisningen. En del vändpunkter leder berättelsen i positiv riktning och andra i negativ. Specialpedagogiska implikationer Utifrån elevernas nära röster framkommer en bild av att de tre eleverna upplever begränsningar inom flera kognitiva områden. Elevernas subjektiva bilder av att de hamnat i matematiksvårigheter tidigt i skolgången belyser vikten av proaktiva insatser för att förhindra att besvären växer sig allt större. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyslexi får möta en evidensbaserad lärmiljö som kompenserar för deras kognitiva svårigheter. Skolorganisationens förmåga att vara lyhörd för elevens synpunkter tycks också vara ytterst betydelsefull för inlärningen. De pedagogiska insatserna ska öka måluppfyllelsen och inte, som i en av berättelserna, bli ett hinder för att nå framgång. Om eleverna inte får rätt hjälp finns betydande risk att deras begränsade beräkningsförmåga även påverkar andra delar av matematiken. Att ha svårigheter i både läsning, skrivning och matematik kan leda till allvarliga konsekvenser för elevens skolprestationer och för elevens psykiska hälsa.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)