Läkemedelsinformation efter hjärtinfarkt : hur upplevs den av patienterna?

Detta är en Magister-uppsats från Sophiahemmet Högskola

Sammanfattning: År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)