Kallocain och Aniara : en tematisk komparation

Sammanfattning: I den här uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). Då jag utgår från att båda verken ingår i den dystopiska genren så redogör jag för vad en dystopi är. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och går igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer är undersökningen där jag går igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns några eventuella skillnader och/eller likheter i framställningen. Jag inleder temakomparationen med tema kärlek där jag kommer fram till att kärlek förekommer i de båda verken men skildras på olika sätt. I Aniara skildras kärleken mellan eposets berättare, mimaroben, och olika kvinnliga karaktärer, som får symbolisera ett spektrum av kärlek. Kärleken skildras som äkta och okonstlad i Aniara medan det i Kallocain skildras en rädsla för att komma för känslomässigt nära andra människor då det ses som ett hot mot den Världsstat de lever i. Jag kommer fram till att det vetenskapliga temats skildring kan kopplas till att de undersökta verken hör till varsin riktning inom dystopin som genre och att det finns skillnader i skildringen av konsten då den har olika syften för de fiktiva människorna i verken. Jag kommer fram till att de finns både skillnader och likheter i temat människosyn då människan se som en snarast obetydlig del av en större och viktigare helhet i Kallocain, men att det i båda verken framgår att makthavare missbrukar sin makt då de till exempel kan fängsla människor på otillräckliga grunder.