Energilösningar för Norra Djurgårdsstaden

Sammanfattning: Miljöfrågan har blivit mer och mer uppmärksammat i media och samhället. Detta har lett att mer krav ställs på att exempelvis minska energibehovet av flerbostadshus och därmed minska koldioxidbelastningen. Syftet med denna rapport är att besvara frågeställningen ”Hur kan olika kombinationer av energilösningar i flerbostadshus bidra till att vision och energimålen för NDS uppnås?”. För att kunna besvara huvudfrågan behövs data över modellfastigheters energibehov. Detta görs genom att få data och fakta från litteraturstudier och djupintervjuer. Med hjälp av energibehovet från intervjuerna kan koldioxidbelastningen beräknas och en jämförelse över de olika kombinationerna av energilösningar kan göras. Ett av resultatet från intervjuerna var att det framgick tydligt Boverkets energikrav för flerbostadshus är för lågt satt. Detta eftersom alla byggherrarnas modellfastigheter hade väsentligt lägre energibehov än Boverkets krav samt att respondenterna tyckte att kravet antingen var rimligt eller kunde skärpas. Respondenterna tyckte generellt att fjärrvärme var ett bättre alternativ vid uppvärmning då värmepumpar drivs av el. Detta då det finns risk att marginal el används som ger högre koldioxidbelastning enligt respondenterna. Vid efterföljande beräkning blev resultatet att den bästa modellfastigheten ur koldioxidsynpunkt var ett lågenergihus med frånluftvärmepump som använder grön el. I fallet nordisk elmix hade de båda passivhusen lägst koldioxidbelastning, följt av lågenergihuset i kombination med FTX och fjärrvärme. Viljan att bygga lågenergihus som samtidigt är lönsamma var hos alla respondenterna stor. Emellertid valet över tekniken som att bygga passivhus eller lågenergihus var åsikterna både negativ och positiv. Vid frågan om hur stor viljan och intresse över ny teknik som solenergi och gröna tak visade det sig att respondenterna inte använde solenergi i nybyggnation utan avvaktar tills det blir ekonomisk hållbara och kommersiellt gångbart. Under litteraturstudien framgick det att gröna tak skulle vara en energiåtgärd eftersom uppvärmnings- och kylbehovet skulle minska. Detta till motsatt till vad respondenterna svarade, de använde inte gröna tak som en åtgärd utan främst ur estetisk synpunkt, det såg vackert ut eller om en grönytefaktor behövdes uppfyllas. Att bygga modellfastigheterna som hade lägst koldioxidbelastning kan endast bidra till att NDS:s visions mål kan uppnås, men inte ensamt göra att dessa uppfylls.