När stenöknen blommar : en studie av växter på torra växtplatser och deras gestaltande egenskaper

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Landscape Management, Design, and Construction (until 121231)

Sammanfattning: Idén till arbetet kommer ifrån Kenneth Lorentzon, SLU i samband med att han söktes upp föratt få förslag på uppsatsämnen inriktat på växter, inför examensarbetet inomLandskapsingenjörsprogammet SLU, Alnarp, vårterminen 2009.Syftet med studien är att inspireras av boken Beth Chattos Gravel Garden (2000) samt studera ettantal växter på torra växtplatser runt om i världen och utifrån det gestalta ett förslag medtorktåligt hortikulturellt växtmaterial till ett nytt växtsortiment på Alnarp. Litteraturstudien,diskussionen och gestaltningen ska besvara frågeställningen:Hur kan man anlägga en liknande typ av gravel/scree garden i Beth Chattos anda utifrån ettsvensk klimat?Målet med studien är att fördjupa växtkännedom och att öva växtgestaltning.Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudier, vilka i studiens inledning siktar in sig på attge en översiktlig bild av vilka torra växtplatser som finns på jordens yta. De ska även exemplifieranågra typiska karaktärer för växterna inom det specifika området för att ge en ökad förståelse förden komplexitet som ligger bakom växternas olika uttryck.I studien ingår intervjuer med tre personer varav två tillhör de främsta experterna på alpintväxtmaterial i Sverige. Alla tre har praktiska erfarenheter av att anlägga klippträdgårdar, blandannat i Göteborgs botaniska trädgård. Dessa intervjuer gjordes framförallt för att knyta ihop endel teori med praktik, det vill säga hur man konstruktionsmässigt kan gå till väga för att anläggaen typ av torr växtplats i Sverige med ett växtmaterial lämpat för zon I, Skåne.För att förslagsställaren skulle kunna gestalta ett nytt växtsortiment på Alnarp inspirerad avlitteraturen och av studiebesöken som gjordes i samband med intervjuerna utfördes ytterligarelitteraturstudier inom design och gestaltning av växter.I slutsatsen kommer författaren fram till att gestaltningsmässigt går det utmärkt att inspireras avBeth Chatto och använda sig av samma val av växter som hon. När stenöknen blommar är dockförslagsställarens eget uttryck och förutom att denna studie bidragit till ökade kunskaper inomväxtkännedom, har författarens eget referensbibliotek utvecklats inom växtkomposition.Frågeställningens slutsats, Hur man kan anlägga en liknande typ av gravel/scree garden i BethChattos anda utifrån ett skånskt klimat?, blir att väljer man att anlägga en liknande typ av gravelgarden i Beth Chattos anda får man använda sig av ett mindre torktåligt växtmaterial i Sverigeberoende på att vårt klimat har en kortare vegetationsperiod och en mindre årsavdunstning.Väljer man dock som i studien att konstruera en upphöjd bädd av stenar och sandig morän är detfullt möjligt att odla torktåliga växter som har begränsad härdighet i Sverige. Beth Chattos screegarden är en konstruktionsmässigt bättre typ för vårt klimat i avseendet att odla känsligt torktåligtväxtmaterial.Arbetet riktar sig först och främst till växtintresserade studenter. Men studien ska även kunnavara begriplig för lite mer insatta privatpersoner som söker kunskap om torktåligt växtmaterialsamt deras ståndorter och vill veta något om hur man kan gå till väga innan man konstruerar entorrbädd av sandig morän. Kommunen och privata företag är välkomna att ta del av arbetet föratt eventuellt anlägga liknande konstruktioner i Skåne. Studien är inte en handbok utan mer somett första steg till att studera vidare på.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)