Hur arbetar pedagoger i förskolan : Hur använder pedagoger i förskolan bildskapande för att främja barnets språkutveckling

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Akademin för utbildning och ekonomi

Sammanfattning: Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan. Frågeställningar för studien är vilken betydelse anser pedagoger att bildskapande processer har för barns språkliga och kommunikativa utveckling? På vilket sätt arbetar pedagogerna med bild- och formskapande? Bakgrunden har litterär genomgång av områden av estetiska lärprocesser, synen på samlärande, barns skapande kommunikation och det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med utbildade pedagoger inom förskoleverksamheten som arbetar inom bild och skapande i verksamheten. Resultatet visar att samtliga väljer att arbeta ämnesintegrerat i projekt och med pedagogisk dokumentation. Respondenterna påpekar språkutvecklingens viktiga roll som en integrerad del i skapandet då det ges många kommunikativa förutsättningar i skapandet och aktiva samtal om bilderna i form av diskussioner under skapandeprocessen. Liksom vid reflekterande arbetssättet med barnen då pedagogerna möjliggjorde dokumentationen som pedagogiskt verktyg. Samtliga respondenter ser projektform som ett sätt arbeta med flera ämnen till möjlighet för en estetisk lärprocess. Det viktigaste var inte produkten eller det färdiga resultatet av skapandet utan utvecklingsprocessen under tiden. Genom skapande, dramalek, utställningar, filmtillverkning och bygglek integrerades och möjliggjordes lärprocesser. Fantasi och kreativitet var viktiga inslag i skapandet för barnen att utveckla och upprätthålla. Arbetet med pedagogisk dokumentation förekom hos samtliga respondenter och etiska ställningstaganden i samband med dokumentationens användning. Genom diskussioner och medvetenhet i förhållningssättet hos pedagogerna finns en pågående process i form av samtal mellan kollegor. Samtliga ansåg att det är problematiskt och svårt att veta hur ett fungerande etisk förhållningsätt inom dokumentationen bör se ut i skilda situationer inom förskolan. Resultatdiskussionen sammankopplar de litterära källor och forskning inom området inkluderat egna reflekterande åsikter samt egna tolkningar. Vidare undersökning av ämnet skulle vara intressant ur ett genusperspektiv. Använda samma frågeställningar till manliga pedagoger och se utfallet av resultatet. Det manliga perspektivet gör sig gällande i en kvinnodominerande arbetsplats som förskolan utgör. Skulle det framträda andra kopplingar ur detta perspektiv i kommunikativa handlingar inom skapande. Denna frågeställning kan utgöra en grund för vidare undersökning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)