Hästar som terapi inom humanvården : hälsoeffekter och risker

Sammanfattning: Hästar har funnits vid människans sida i över 6000 år och används sedan några decennier tillbaka inom humanvården i form av så kallad hästunderstödd terapi. Syftet med den här litteraturstudien är att redogöra för bakgrunden till att hästar kan användas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus på behandling av barn med autism och äldre personer samt överskådligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt är det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hästar kan används inom psykoterapi. Hästar är känsliga för andra individers signaler och reagerar utifrån dessa vilket har visat sig användbart för att hjälpa människor att stärka sin självbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hästunderstödd terapi finns också den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hästens rörelsemönster för att stärka bland annat muskelfunktion och balans hos människor med fysiska funktionsnedsättningar. Hästunderstödd terapi används idag inom ett flertal diagnoser så som cerebral pares, autism och Alzheimers sjukdom. Studier har visat att hästunderstödd terapi har positiva effekter på barn med autism. Framför allt verkar det vara barnens sociala förmågor samt deras förmåga att integrera intryck som förbättras. Hästunderstödd terapi kan också användas framgångsrikt för att stärka äldre människors muskelfunktion och balanssinne och därmed minska risken att falla, en risk som för äldre är förknippad med ytterligare lidande på grund av följdsjukdomar. För äldre med Alzheimers sjukdom kan hästunderstödd terapi vara en hjälp då det minskar förekomsten av negativa beteenden associerade med sjukdomen. Utöver de positiva effekterna på människors mentala och fysiska hälsa finns det vissa risker förknippade med hästunderstödd terapi. Skador, zoonoser och pälsdjursallergi är några av dessa. Skador kan förhindras genom att använda välutbildade hästar och personal. Zoonoser som kan spridas mellan häst och människa, till exempel ringorm och meticillinresistenta Staphylococcus aureus, undviks genom välskötta hästar, frekvent handtvätt och användning av handsprit. Litteraturgenomgången visade att det är hästarnas mentala, sociala och fysiska egenskaper som är bakgrunden till att de kan användas i såväl psykoterapi som terapi där målet är att stärka personers fysik. Hästunderstödd terapi har positiva hälsoeffekter på barn med autism och den är även användbar som terapiform för äldre då den kan reducera risken att falla. Även för personer med Alzheimers sjukdom har hästunderstödd terapi visat sig användbar. Utöver de positiva effekterna behöver man dock vara medveten om riskerna i form av skador, zoonoser och pälsdjursallergi om man väljer att använda hästar inom humanvården.