Psykisk hälsa som klassmarkör : En kvantitativ studie av socioekonomisk klassposition och schizofreni.

Sammanfattning: Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet som används är “Stockholm Birth Cohort” (SBC), vilket är resultatet av en sannolikhetsmatchning mellan två avidentifierade material. Materialet består av longitudinell kohortdata som sträcker sig från år 1953 till år 2008. Analysmetoden i föreliggande studie är multipel logistisk regressionsanalys vilket är lämpligt då utfallsvariabeln har gjorts binär. Resultatet som nås är att det existerar ett signifikant samband mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni, även när sambandet kontrollerats för föräldrarnas socioekonomiska klassposition, psykiska hälsa, utbildning, inkomst, alkoholmissbruk samt familjetyp och kohortmedlemmens kön. Då denna infallsvinkel är relativt outforskad är detta resultat därför ett relevant bidrag till forskningsfältet. Vidare har försök gjorts att undersöka riktningen på detta samband och utifrån genomförda tester verkar det som att både kausalitets- och selektionsteorin har ett förklaringsvärde beroende på ifall klassposition mäts utifrån föräldrarnas eller individens klassposition. Rimligtvis är socioekonomisk klassposition och schizofreni ömsesidigt sammanlänkande över individens livsförlopp.