Revisorernas beslutsfattande -Ett etiskt perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Flera stora företagsskandaler har under senare år lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrågor. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom att etik, moral och en professionalism skall återspeglas i dennes handlande. I vår uppsats har vi valt att enbart titta på de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skärpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning på alla de problem en revisor måste underkasta sig, lagarna är ofta dispositiva vilket ger upphov till en gråzon. Detta gör det svårt för revisorn att i alla situationer fatta beslut vilka är juridiskt försvarbara, vilket ställer höga krav på både revisorns etiska värderingar och omdömesförmåga. I vår uppsats har vi intresserat oss för de etiska resonemang vilka ligger till grund för revisorns beslut. Vår problemformulering blev därför således; påverkar de etiska perspektiven revisorns beslut och i så fall hur? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och skapa förståelse för om och i så fall hur och i vilken utsträckning etik vägs in i revisorns resonemang vid beslutsfattande. Den metod vi använt oss av är intervjuer eftersom vi ansåg att detta var det bästa tillvägagångssättet för att få fram respondenternas åsikter och värderingar. Intervjuurvalet begränsades till fyra stora revisionsbyråer vilka tillsammans kan sägas dominera marknaden. Våra respondenter är anonyma för att minimera intervjuvareffekter. Vår teori utgörs dels av grundläggande etisk teori och dels på mer specifikt affärs- och organisationsetisk teori vilka tillsammans utgör verktyg för att analysera ovanstående problematik ur tre perspektiv: företagsetiskt, yrkesetiskt och personetiskt. I vår analys kom vi fram till att revisionsbyråerna efter skandalerna blivit tvungna att ta mer hänsyn än tidigare till de etiska perspektiven. Detta för att försöka återvinna det förtroendet man förlorat på grund av ovan nämnda skandaler samt för att revisorerna inte ska riskera bli stämda för ett oetiskt handlande. Men också för att vara ett föredöme i samhället för att därigenom stärka sitt varumärke och överleva långsiktigt som företag. De ökade kraven på revisorns handlande har lett till att yrkesrollen, vilken redan tidigare varit krävande, blivit ännu mer problematisk. En av respondenterna menade till och med att man som revisorn är tvungen att vara något av en övermänniska för att klara av arbetet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)