"Vad är lagen till för då?" : En kvalitativ studie om LSS-handläggares upplevelser av myndighetsutövningen

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för socialt arbete

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)