Förläggning av ledighet - vad händer när parterna inte kan komma överens? En jämförelse mellan bestämmelserna avseende ledighetens förläggning i föräldraledighetslagen och semesterlagen

Sammanfattning: 1900 infördes den första lagstadgade regleringen kring föräldraskap och 38 år senare trädde Sveriges första semesterlag i kraft. Idag är ledigheten en viktig anställningsförmån och med tiden har arbetstagare fått större inflytande vid förläggning av ledighet. Syftet med uppsatsen är att jämföra hur förläggning av ledighet regleras inom föräldraledighetslagen respektive semesterlagen för att utreda hur och varför dessa bestämmelser skiljer sig åt. Syftet är även att undersöka vilken part som styr förläggningen av ledighet inom respektive lag då parterna inte kan komma överens. Efter genomgång av de båda lagarna och vid analys av bestämmelserna avseende förläggning av föräldraledighet respektive semesterledighet har följande slutsatser kunnat dras. Arbetstagaren har större inflytande vid förläggning av föräldraledighet än vid förläggning av semester. Då parterna inte kan komma överens är det arbetstagarens önskemål som styr förläggningen av föräldraledighet medan det är arbetsgivaren som styr förläggningen av semester. En tänkbar förklaring till detta är att föräldraledighetslagen syftar till att vårda barnet och att semesterledighet är till för arbetstagarens egna behov av vila. Således är det barnet som drabbas om föräldern inte får ledigt vid den tidpunkt som denne önskar, vilket skulle kunna förklara varför arbetstagarinflytandet är starkt vid förläggning av föräldraledighet.