Från specialskola till gymnasieskola

Sammanfattning: Förväntat kunskapsbidragGenom att ta del av elevernas egna berättelser om språkstörning relaterat till skolbyte samt lärande så får vi möjlighet att höra deras röster kopplat till forskningsområdet. Vidare är det viktigt att belysa övergången från specialskola med inriktning grav språkstörning till gymnasieskola. Skolpersonalen belyser vilka behov skolan ställs inför och hur de kan rusta för att möta upp målgruppen vid övergången. Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att samla information om hur elever med språklig sårbarhet och mottagande skolors personal har upplevt skolövergången från specialskola till gymnasieskola. Frågeställningarna täcker in empirin i studien och genom att ställa dem i relation till de specialpedagogiska perspektiven och Vygotskijs sociokulturella teori genomfördes analyser samt slutsatser drogs baserade på resultatet. Syftet var att bidra med nya aspekter kring språklig sårbarhet kopplat till lärande på individ, grupp, skol samt organisationsnivå. Vad berättar eleverna om i sin dokumentation inför gymnasiestart? Vad framkommer i elevernas berättelser som betydelsefullt kring övergången från specialskola till gymnasieskola avseende lärande och socialt samspel relaterat till språklig sårbarhet? Vad berättar den mottagande skolpersonalen om hur de upplever att eleverna är rustade för att kommunicera och förmedla de anpassningar och metoder som gynnar dem i deras lärande i den nya skolformen? Vilka anpassningar eller pedagogiska strategier har den mottagande skolan genomfört för att gynna elevernas lärande? Vad visar resultatet i jämförelse med den tidigare forskningen samt den teoretiska ansatsen i uppsatsen?TeoriUppsatsen tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven. Detta innebär att elevernas skolövergång samt lärandeprocess kan belysas med hjälp av flera olika perspektiv. Elever med språklig sårbarhet och skolpersonalens upplevelser kan med hjälp av perspektiven betraktas genom berättelser om kommunikation, socialt samspel,proximal utvecklingszon och kontext men även utifrån delar och helhet, så som individ, grupp, skola och organisationsnivå.MetodStudien är en kvalitativ studie med narrativ ansats. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom elevdokumentation, elevberättelser samt intervjuer med skolpersonal. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och eleverna hade tillgång till Symwriter text (bildstöd) under våra samtal. Berättelserna och intervjuerna transkriberades. Elevdokumentationen analyserades. Elevdokumentationen, det inspelade materialet och texterna användes sedan som underlag till resultat och analys.ResultatResultatet visar att bara några av eleverna har förmedlat sina behov muntligt i mötet med den mottagande skolans personal vilket kan bero på att alla gymnasieskolor helt enkelt inte frågat efter elevernas berättelser eller att relationer tar tid att bygga upp och undersökningen genomfördes i anslutning till skolstarten. Eleverna uttrycker alla i sina berättelser en nervositet inför gymnasiestarten och är enligt tidigare forskning mer utsatta än andra jämnåriga kamrater vad gäller det sociala samspelet eftersom de har en språkstörning vilket medför ett behov av stöd. Överlämningsprocessen har sett olika ut på de tre gymnasieskolorna. Utifrån den teoretiska ansatsen som bygger på de specialpedagogiska perspektiven kan vi se att eleverna får olika bemötande utifrån den mottagande skolans perspektiv. Elevernas behov relaterat till den omgivande miljön kan tolkas utifrån fyra olika nivåer: individ, grupp, skola och samhälle. Förutom att ta emot skriftlig och muntlig information från specialskolan mötte en av skolorna även eleverna i samtal och lyssnade på deras berättelser vilket gynnar målgruppen bäst. Vidare gav två av skolorna efter mottagande av eleven ett personligt stöd i sociala och pedagogiska processer medan den tredje skolan inte erbjöd detta stöd vilket resulterade i att eleven inte kom till skolan mer än vid några enstaka tillfällen. En av skolorna hade inte anpassat undervisningen på ett särskilt sätt för elever med språklig sårbarhet utan de hade istället anpassat undervisningen utifrån alla elevers behov. Undersökningen visar även att skolpersonalen bör fundera över hur de uttrycker sig om och till elever med språklig sårbarhet då det är viktigt att möta ungdomarna med respekt och tillförlit om elevernas självbild inte stämmer överens med vuxenvärldens. I resultatdelen utgår vi från Vygotskijs sociokulturella teori, då vi presenterar olika samspelssituationer.ImplikationerDet är viktigt att personalen som möter eleverna ha den kompetens som krävs för att möta upp de behov som kan uppstå i lärandesituationer men de ska även kunna koppla teori till praktikutifrån att eleverna är individer och att språkstörningen är föränderlig då den påverkas av kontexten eleven befinner sig i. Det är även viktigt att personalen är medveten om de specialpedagogiska glasögon de väljer att ta på sig i mötet med elever med språklig sårbarhet. Detta för att de ska kunna se olika orsaks- och konsekvenssamband, samt kunna se att individ, grupp, skola och samhälle inte verkar isolerade utan är beroende av varandra. En specialpedagogisk slutsats är att specialskolan och gymnasieskolan bör utveckla ett ökat samarbete för att med gemensam teoretisk och praktisk erfarenhet skapa en ännu mer gynnsam lärandemiljö för elever med språklig sårbarhet vilket pekar på ett ökat behov av att utveckla övergången till gymnasieskolan.