Logistik och lagerstyrning på J.D.Stenqvist AB

Sammanfattning: På senare år har lagerstyrning blivit allt mer aktuellt inom företagen. Detta är en följd av att kostnaderna for lagerhållning i högre grad tas hänsyn till i kostnadskalkyler idag Denna vetskap finns även hos Stenqvist AB som undrar om det finns möjlighet till effektiviseringar av företagets styrning av lagernivåer och lagerlokaler Stenqvist använder sig av två ordertyper för lagerproduktion, lagerorder och blockorder. Företaget önskar få reda på om dessa typer är effektiva metoder att styra produktionen med. Vidare undrar Stenqvist om orderkvantiteterna som används är optimala. Idag upplevs färdigvarulagret vara fullt och företaget går i funderingar att bygga nytt lager eller om mojligt utnyttja nuvarande lokal bättre for att utöka lagringskapaciteten. Efter att ha studerat försäljningsstatistik och historiska lagernivåer för lagerorder försökte vi ur kända styrmetoder finna lämpligt sätt att styra denna typen av produktion. På grund av sin enkelhet, både vad galler uppbyggnad och tillämpning, kom vi till slutsatsen att ett bestälningspunktssystem är det mest lämpliga för Stenqvist vilket i princip används idag på företaget. För att vidare bestämma orderkvantiteter försökte vi till att börja med använda oss av Wilsonformeln med ändlig produktionshastighet, med de inskränkningar det för med sig. För att kunna använda sig av denna metod behövs en kostnad för att lagerhålla produkter. Vi fördelade därför de kostnader som kan förknippas med lagret på det totala, genomsnittliga lagervärdet. Därmed erhölls ett fördelningstal, lagerränta, som fördelar lagerhållningskostnader proportionellt till produkternas värde. Då hänsyn till säkerhetslagret ej tas vid bestämning av orderkvantitet enligt Wilsonmetoden försökte vi därefter utveckla modellen till att även beakta säkerhetslagrets påverkan. Vi fann dock att denna modell blev komplicerad att praktiskt använda sig av och även om resultatet blev något bättre än för Wilsonformeln anser vi att det ej är värt besväret för företaget att utnyttja metoden. Det som ytterligare behövs i ett beställningspunktssystem är beställningspunkten. Denna erhölls genom att bestämma ett säkerhetslager och därefter summera detta värde och den genomsnittliga efterfrågan under ledtiden. För att få en uppfattning om hur lagernivåerna blivit med de system vi valt, utfördes enkla simuleringar med historisk försäljning som indata. På detta sätt kunde vi jämföra nuvarande systems effekt på lagernivåerna med de av oss föreslagna metoderna. Resultatet av simuleringarna visade att antalet omställningar hade ökats markant samtidigt som lagernivåerna sjunkit för flertalet av de studerade artiklarna. Vi anser att företaget genom att använda sig av föreslagna system erhåller ett enkelt styrsystem samtidigt som lagernivåerna för ett flertal artiklar kan minskas. Ett ökat antal omställningar kräver överkapacitet i produktionen varför en manuell bedömning av orderkvantiteter bör vägas samman med den teoretiskt beräknade. För att få en bild av hur blockorder fungerar studerades försäljningsdata och utfallet i förhållande till de för ordern uppgjorda prognoserna. Vi konstaterade att det finns stora skillnader mellan blockorderna, både vad gäller efterfrågefördelning och hur avropen följer prognosen Vi anser det darför omöjligt att finna en allmängiltig metod for styrning av dessa order. Slutsatsen är därför att blockorderartiklar med jämn efterfrågan och tillgång på historiska data bör styras med hjälp av ett beställningspunktssystem, d.v.s. i princip överföras till lagerorder. För artiklar med ett fåtal avrop under längre perioder anser vi företaget bör överväga att styra som tillverkningsorder, d.v.s. leverera hela den beställda volymen vid ett tillfälle. För de blockorderartiklar med stora variationer i efterfrågan föreslår vi att planering av produktion utförs med hjälp av Wagner-Whitin algoritmen vid blockorderns upprättande och därefter kontinuerliga omplaneringar under orderns löptid. Denna styrmetod appliceras lämpligen även på produkter med säsongsvariationer. Blockorder med fasta avrop bör eftersträvas eftersom produktionen för dessa blir enkel att styra med Wagner-Whitin metoden. Som vi ser det bygger hela blockorderkonceptet på förtroendefullt samarbete med kunderna. Detta medför att Stenqvist måste redovisa sina lagernivåer och orderkvantiteter öppet för att få en ökad förståelse, för problem i samband med produktion och lagerhållning, från kunderna. Avslutningsvis bör företaget teckna korta avtal med nya kunder p.g.a. osäkerheten. Lagringsmetoden som används på Stenqvist är idag i huvudsak djupstapling i ställage. Denna metod ger, enligt de mätningar vi genomförde, ett relativt lågt utnyttjande av pallplatserna. För att erhålla ett bättre utnyttjande försökte vi finna alternativa lagerlayouter. Avsikten var att använda enkelpallställ i kombination med truckdatorsystem och på så sätt erhålla ökat antal effektiva pallplatser. Vid bibehållet asfaltgolv i lagerlokalen begränsas möjligheterna då det enda truckalternativet är motviktstruckar, vilka kräver stora gångbredder. Några förbättringar erhölls ej med detta alternativ. Under förutsättning att nytt golv läggs finns möjlighet till att använda smalgångstruckar. En smalgångslayout tillsammans med truckdator skulle däremot ge ett avsevärt tillskott av effektiva pallplatser.