Upplysningsomfattning vid standardändringar och dess förberedande roll för investerare

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur informationsgivning innan införandet av nya redovisningstandarder förbereder investerare och påverkar aktieprisets reaktion vid standardens första implementerings tillfälle. Studien genomförs på 108 svenska bolag och behandlar ändringen till redovisningsstandarden IFRS 16, vilket förändrar sättet leasing redovisas. Även om redovisningsstandarder inte förändrar företagens ekonomi eller intjäningsförmåga menar Hamberg et al. (2011) att vinstmått och nyckeltal kan påverkas vilket i förlängningen även kan leda till kursreaktioner. Studiens hypotes baseras på tidigare forskning vilken till stor del talar för att mer informationsutgivning inför rapporter leder till mindre informationsassymmetri samt mindre överraskningar vid publiceringen. Kursreaktioner antas således bli mindre vid omfattande förberedande upplysningar. För att undersöka frågan skapas ett upplysningsindex för hur väl varje företag förbereder investerare vid årsredovisningen 2018. Därefter genomförs en eventstudie där eventdagen är publiceringen av Q1 2019, för vilken företagens onormala avkastningsvolatilitet fastställs. Sambandet mellan onormal avkastningsvolatilitet och tidigare informationsgivning undersöks sedan genom en regression där upplysningsindexet tillsammans med fyra kontrollvariabler utgör de oberoende variablerna. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien inget signifikant samband mellan upplysningsindexet och onormal avkastningsvolatilitet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)