Skjuvhållfasthetsbestämning i lera - I samband med fördjupad släntstabilitetsutredning

Sammanfattning: En fördjupad utredning av släntstabiliteten har utförts enligt skredkommissionens anvisningar 3:95 för bostadsområden i Sjuntorp, Trollhättans kommun. Med hjälp av data från geotekniska undersökningar utförda i området samt kvalitativa laboratorieförsök har skjuvhåll-fasthetsparametrar utvärderats. En analys har utförts för att ta reda på hur en noggrann utredning av skjuvhållfastheten påverkar den beräknade säkerhetsfaktorn för släntstabiliteten. I fält har skjuvhållfastheten undersökts med hjälp av vingförsök och CPT‐försök. Dessa värden antas representera ett medelvärde för skjuv-hållfastheten i slänter där medellutningen på glidytan inte avviker från det horisontella. Den undersökta slänten i Sjuntorp är brant och har en stor aktiv skjuvzon och liten passiv skjuvzon. Den riktningsberoende skjuvhållfastheten har därför undersökts med försök utförda i laboratorium. Med hjälp av aktiva odränerade trixaxialförsök har skjuvhållfastheten i den aktiva skjuvzonen undersökts och med hjälp av direkta skjuvförsök har skjuvhållfastheten i den direkta skjuvzonen undersökts. Släntstabilitetsberäkningar har utförts där den riktningsberoende skjuvhållfastheten beaktats för att ta reda på hur denna påverkar den beräknade säkerhetsfaktorn. Leran i Sjuntorp är till stora delar överkonsoliderad. Det rekommenderas att skjuvhållfasthetsvärden utvärderade från ving‐ och CPT‐försök ska korrigeras för överkonsolideringsgraden OCR. De kvalitativa laboratorie-försöken däremot behöver inte korrgeras för OCR då försöken är utformade för att kompensera för den avlastning som sker vid upptagandet av proverna. Korrigerade skjuvhållfasthetsvärden från ving‐ och CPT-försök har jämförts med skjuvhållfasthetsvärden uppmätta med direkta skjuvförsök för att undersöka hur de stämmer överens med varandra. Skredkommissionen ställer krav på beräknad säkerhetsfaktor för både kombinerad och odränerad analys för en fördjupad utredning. Vid kombinerad analys ges leran ofta empiriskt ett värde för kohesionsinterceptet c’. Kohesionsinterceptet kan även utvärderas från odränerade triaxialförsök. Släntstabilitetsberäkningar har utförts för att se hur beräknad säkerhetsfaktor för kombinerad analys skiljer sig beroende på vilken metod som använts för att utvärdera c’. Skredkommissionen sätter lägre krav på beräknad säkerhetsfaktor ju större mängd försök som utförts och/eller kvalitetsgraden hos dessa. I examensar-betet har det undersökts om det lönar sig att utföra fler och dyrare försök för att minska mängden förstärkningar för en utvald slänt. Slutligen ges rekommendationer för hur och när triaxialförsök bör utföras samt hur ett fortsatt arbete med dränerade och odränerade triaxialförsök kan ge information om kohesioninterceptets bidrag till skjuvhållfastheten i lera vid dränerade förhållanden.