Våldtäkt: ur ett rättsutvecklingsperspektiv. - Är nästa steg en samtyckesreglering?

Sammanfattning: Sammanfattning Våldtäkt har sedan länge varit kriminaliserat, men dess innebörd och syftet bakom kriminaliseringen har varierat. Under 1800-talets slut var det främsta syftet att upprätthålla familjens, i synnerhet mannens, ära. Inte förrän 1965 blev våldtäkt inom äktenskap kriminaliserat, då kvinnans sexuella integritet ställdes i fokus. Därefter förstärktes den sexuella integriteten ytterligare genom att utvidga 6 kap. 1 § 2 st. BrB till att omfatta de fall då en person befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Vidare utvidgades samma stycke, endast åtta år senare, till att omfatta även personer som befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Med denna utvidgning avsåg lagstiftaren att varje individ skulle uppnå ett fullgott skydd mot sexuella handlingar. Samtidigt diskuterades om en samtyckesreglering skulle ersätta våldtäktslagstiftningen. Det skulle innebära att kravet på tvång eller utnyttjande slopades och istället skulle lagstiftningen grunda sig på bristande samtycke. Förespråkarna av en samtyckesreglering menar bl.a. att den sexuella integriteten skulle ges ett starkare skydd genom att lagstiftningen tydligt markerar att sexuella handlingar kräver båda parters frivillighet. Fokus skulle riktas mot den tilltalade för att utreda om och i så fall hur hen försäkrade sig om att samtycke förelåg. Vidare skulle det vara en naturlig följd på rättsutvecklingen. Somliga hävdar t.o.m. att Sverige är förpliktade att införa en samtyckesreglering för att inte bryta mot EKMR. Motståndarna till en samtyckesreglering ser svårigheter i att definiera begreppet samtycke; vad som ska anses vara ett juridiskt giltigt sådant. Vidare skulle en samtyckesreglering medföra bevissvårigheter. Dessutom anförs att fokus skulle riktas mer mot offrets agerande i än högre grad än idag, för att utreda hur offret markerade sin ofrivillighet att delta. Uppsatsen syfte har varit att ta reda på om en samtyckesreglering skulle tillföra något i förhållande till nuvarande våldtäktslagstiftning. Min slutsats är att någon slags samtyckesreglering bör införas som ett komplement till nuvarande våldtäktslagstiftning, för att säkerställa ett fullgott skydd.