Ekolodsmätningars förhållning mot olika insamlings- och interpolationsmetoder : En fallstudie på sjön Öjaren, Sandviken

Sammanfattning: Traditionellt har större fartyg bestyckade med ekolod använts för att utföra batymetriska mätningar av sjö- och havsbottnar. Att utföra mätningar i grunda vatten har varit problematiskt eftersom större fartyg inte kan nå dessa grunda vatten. För att tackla det problemet har mindre obemannade ytfarkoster (USV) utvecklats för att mäta grunda vatten. Dessa USVs hjälper även till vid områden nära stenar som inte har fått uppdaterade djupvärden. Den här undersökningens syfte är att utvärdera hur en Seafloor HydroLite TM enkelstrålsekolod monterad på en USV skiljer sig från insamlingsmetoderna GNSS och med måttband. Den syftar även till att utvärdera vilken interpolationsteknik som är mest lämpad för skapande av djupmodeller med enkelstrålsekolodsdata. Det kommer också studeras hur tvärsektioner påverkar djupmodellerna skapade med enkelstrålsekolod. De experimentella mätningarna med GNSS, måttband och enkelstrålsekolod utfördes i sjön Öjaren som ligger utanför Sandviken. I undersökningen inmättes totalt 91 punkter med GNSS och måttband samt 8 mätstråk och 9 tvärsektioner med enkelstrålsekolod monterad på en USV. Djupmodellerna skapades i Surfer 10 med interpolationsteknikerna kriging, natural neighbor och triangulation with linear interpolation. Alla beräkningar genomfördes i Microsoft Excel och data insamlat med måttband ansågs vara det sanna värdet vid jämförelsen mellan insamlingsmetoderna. Resultaten visade att djupmodellerna skapade med GNSS-data är snarlika till djupmodellerna skapade med måttbandsdata samt att djupmodellerna med GNSS-data visar på den minsta skillnaden mot djupmodellerna skapade med enkelstrålsekolodsdata. Resultatet från jämförelsen mellan interpolationsteknikerna visar på att användandet av de olika interpolationsteknikerna inte har en signifikant påverkan på djupmodellen. Våra slutsatser av undersökningen blev att användande av ett enkelstrålsekolod kan bidra till att skapa en mer detaljerad djupmodell än om enbart GNSS eller måttbandsdata används. Det är också en mer kostnadseffektiv metod eftersom mer data kan samlas in på kortare tid. Det kan dock uppstå felmätningar vid insamlade av data med enkelstrålsekolod som kan vara svåra att upptäcka. Tilläggande av tvärsektioner kan bidra till att skapa en ännu mer detaljerad djupmodell och kan användas som kontrollpunkter vid kontroll av enkelstrålsekolodsdata.