Svensk är bara en Sverigedemokrat

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)

Sammanfattning: De senaste decennierna har radikala högerpopulistiska (RHP) partier blivit allt större runt om i Europa. Dessa partier tenderar att förespråka ideologier som av samhällen ansetts radikala, exempelvis etnisk nationalism. Sett till partiernas växande popularitet har därmed någon form av normalisering av dessa partier och deras ideologiska grund skett. Denna uppsats undersöker RHP partiers egna audiovisuella kommunikation och hur/om denna förändrats i takt med normaliseringen av dessa partier. Uppsatsen utgår från den svenska kontexten och fallet Sverigedemokraterna som är det största RHP partiet i Sverige. Med utgångspunkt i teorier som semiotik, representation och berättande har vi genom metoden multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) studerat representation av "vi" och "dem" inom diskursen om svenskhet för att finna eventuella uttryck för ideologin etnisk nationalism. Utöver MCDA har även inslag av narrativ analys nyttjats för att studera konstruktionen av problem och lösningar inom ramen för diskursen om det svenska samhället samt vilken relation olika aktörer representeras ha till dessa problem respektive lösningar. Det empiriska material som studerats utgörs av fyra kampanjfilmer av Sverigedemokraterna från fyra olika valperioder under åren 2010-2022. I analysen nyttjas fem teoretiskt valda analyskategorier för att studera konstruktionen av "vi" och "dem", dessa är: aktörer, handlingar, miljö, ljud och ord och ordföljder. Genom dessa kategorier har 2 olika "vi"-grupper och 2 olika "dem"-grupper identifierats. Uppsatsen har vidare funnit att det inte finns ett entydigt sätt för hur "vi"- och "dem"-grupper konstrueras utan har istället identifierat en tydlig ambivalens, främst i representationen av "vi"-grupper. Uppsatsen har inte heller funnit tydliga mönster på tendenser till mer implicita och subtila uttryck för etnisk nationalism till följd av de möjligheter som audiovisuell kommunikation öppnar upp för. Däremot kan uppsatsen visa att det skett ett fokusskifte vad gäller konstruktionen av problem och lösningar där tidigare presenterade lösningar på det svenska samhällets problem, vilka utgjorts av RHP partiet Sverigedemokraterna och dess politik, ersatts av lösningen att återvända till och värna om svenska seder och traditioner. Detta fokusskifte har i sin tur dock bidragit till att uttrycken för etnisk nationalism i RHP partiet Sverigedemokraternas kommunikation framstår som mer subtila. Det går därmed att argumentera för att någon form av förändring från explicita till implicita uttryck för främlingsfientlighet skett, en förändring som tänkas bidra till normaliseringen av dessa partier.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)