Långsiktig analys av en skogsfastighets kolbalans : betydelse av olika sätt att bruka skogen och ta hänsyn till trädprodukter och substitutionen

Sammanfattning: För att hantera den ökande mängden atmosfärisk CO2 behöver skogen användas så att dess förmåga att binda CO2 på ett effektivt sätt utnyttjas. I och med EU:s nya taxonomi 2020 behöver markägare redovisa en klimatnyttoanalys för att påvisa inbindningen av CO2 på fastigheten. Detta arbete har tagit fram tre olika skötselscenarier för en fastighet i norra Sverige. Dessa skötselscenarion består av ett intensivt scenario, ett scenario med fri utveckling och ett scenario baserat på dagens skötsel med nuvarande FSC:s krav. Dessa simuleras i Heureka PlanVis för en tidshorisont på 100 år. Arbetet redogör för hur scenariernas CO2 inbindning och förråd för skogen ser ut över 100 år samt betydelsen av lagring i träprodukter och substitutionseffekten för avverkad trädbiomassa. Att lämna skogen för fri utveckling gav den högsta mängden bunden CO2 efter 100 år, även med substitutionseffekten samt CO2-förådet i träprodukter inräknad för de två andra scenarierna. Dock är tillväxten som högst i det intensivt brukande scenariot. Skogsfastigheten i fråga består av en stor andel skog i låga åldersklasser (16–30 år) vilket kan vara en bidragande faktor till att CO2-inbindingen och CO2-lagringen är som högst om den lämnas för fri utveckling under de första 100 åren.