Arbetskläder : -En jämställd avdragsrättighet?

Detta är en Magister-uppsats från

Sammanfattning:

Sammanfattning

Uppsatsen behandlar avdragsrätten för arbetskläder sett ur ett jämställdhets- och könsneutralitetsperspektiv.

Arbetskläder är något alla anställda använder. Det är emellertid ingen självklarhet att kostnaden för arbetskläder ska vara en skattefri förmån och därmed avdragsgill. Förutom skyddskläder framgår i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetskläderna ska vara anpassade efter tjänsten men de ska, ur ett lämplighetsperspektiv, inte heller kunna användas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop. 1987/88:52 utläses att de yrkesgrupper som utgör exempel för yrken som är i behov av skattefri förmån av arbetskläder är: murare, svetsare, betongarbetare och smidesarbetare. I dessa yrkesgrupper utgörs den kvinnliga yrkesverksamma kåren av i genomsnitt 0,019 procent.

Syftet med uppsatsen är att utreda om avdragsrätten idag behöver förändras. Detta med hänsyn till att den idag kanske inte uppfyller de krav vi har på jämlikhet och likabehandling ur ett könsneutralt perspektiv. Med ett rättsvetenskapligt tillvägagångssätt fastställer jag rättsdogmatiskt den gällande rätten men även de kriterier som problematiserar dagens lagstiftning. Med en kritisk granskning diskuteras även rättspolitiskt de förändringsrekommendationer som kan göras med hänsyn till de lege ferenda och de sententia ferenda.

I lagstiftningen regleras att ingen ska diskrimineras på grund av kön. I Sverige har vi även högt uppställda mål när det gäller jämställdhet och i stor utsträckning lever vi i tron att vi lever i ett jämställt samhälle.  Två enskilda motioner har under den senaste tiden lämnats in till riksdagen med förslag om förändring av den aktuella lagstiftningen. De enskilda riksdagsledamöterna upplever lagstiftningen förlegad men även diskriminerande ur ett könsneutralitetsperspektiv.

RegR har inte prövat tillämpningen av den aktuella lagstiftningen. Prövningstillstånd meddelas inte med motiveringen att det inte finns något prejudicerande intresse.

Sammanfattningsvis kan konstateras att dagens aktuella lagstiftning kring avdrag för arbetskläder behöver förändras. Uppsatsen mynnar ut i två alternativa förändringsförslag. Antigen behöver RegR ta sitt ansvar och bevilja prövningstillstånd för att utröna hur lagen ska tolkas eller så behöver lagtexten bli mer uttömmande genom tillägg. Det är med hjälp av sådana förändringar som vi kan se en utveckling av en annars statisk tolkning och användning av den aktuella lagstiftningen. Uppsatsförfattaren förespråkar emellertid att det är lagtexten i 11 kap. 9 § IL som bör förses med ett behövligt tillägg i form av ett andra stycke.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)