Återbruk av byggnadsmaterial : en studie om utmaningar och möjligheter med återbruk.

Sammanfattning: Byggsektorn står idag för en stor del av landets CO2 utsläpp. Samtidigt läggs ett större fokus på att minska utsläppen och arbeta mer cirkulärt. För att utsläppen och påverkan på klimatet ska kunna minska behöver åtgärder vidtas inom branschen. Den första januari 2022 infördes en ny lag på att alla nya byggnader som uppförs där bygglov sökts måste kunna redovisa vilken klimatpåverkan på den aktuella byggnaden har med hjälp av klimatdeklarationer. Lagen avser alla aspekter i bygg, - och installationsprocessen i byggproduktionsskedet och målet är att lagen ska bidra till att minska klimatpåverkan. Även på en global nivå har det införts lagar och direktiv för att minska klimatpåverkan inom branschen, bland annat FN:s handlingsplan Agenda 2030 och EU:s direktiv 2008/98/EG som innehåller rättsliga ramverk som ska bidra till att EU närmar sig ett ”återvinningssamhälle” med hjälp av cirkulärt tänkande.   Cirkuläritet bygger på att hålla saker inom ett kretslopp och möjligheten att återbruka material inom byggsektorn. Branschen står inför en förändring från ett linjärt system som slutar med avfall, till ett cirkulärt där ett nytt systemtänkande kan involvera alla aktörer i värdekedjan, för att kunna minska på klimatpåverkan. Produktion av byggnadsmaterial har en stor klimatpåverkan och alternativ till att minska på den produktionen behövs ses över. Genom att återbruka byggnadsmaterial går det att undvika den stora klimatpåverkan som tillverkning av nya material har. Det finns vissa utmaningar med återbruk idag, bland annat brist på kunskap och resurser. En del av denna studie har fokuserat på att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för fem olika material för att undersöka deras påverkan på klimatet. De material som använts i denna studie är tegel, stenull, glaspartier, stålbalk och trägolv. Dessa material är valda då det finns bra möjligheter för att återbruka dem.  Syftet med denna studie är att beräkna potentiell besparing i kg CO2e för de fem tidigare nämnda materialen och kunna ta reda på vilka av de återbrukade och nya materialen som är bäst att använda sig av, ur en klimatsynpunkt. Ett ytterligare syfte är att ta reda på vilka utmaningar som finns vid arbete med återbruk. Även aspekter som vilken aktör som har ansvar för att säkerställa kvalitén på de återbrukade materialen och vilken garanti som gäller är saker som behandlas i detta arbete. Studien avgränsar sig till att behandla aspekter som transport, rivning och produktion.  Målet är att beräkna hur stor klimatpåverkan i kg CO2e är mellan det nya och det återbrukade materialen samt att försöka fastställa vilken aktör som har ansvar för kvalitén och vilken garanti som gäller på materialen när de används på nytt. Slutligen kommer de utmaningar som finns vid arbetet med återbruk av byggnadsmaterial att behandlas.   Tillvägagångssättet i denna studie har varit att föra in värden från miljövarudeklarationer i byggsektorns miljöberäkningsprogram, BM, för de olika materialen och jämföra dem mot varandra. Klimatpåverkan för tillverkning av de återbrukade materialen beräknades som 0 kg CO2e.  Resultatet av studien visar att de återbrukade materialen har lägre klimatpåverkan än vad de nyproducerade materialen har, där trägolv visade sig ha den största produktionspåverkan. De slutsatser som kan dras ifrån studien är att genom att återbruka material kan byggsektorn minska sina utsläpp och bidra till att skapa en mer hållbar byggbransch. Det är dock idag är svårt att fastställa vem som har ansvar för kvalitet för återbrukade material och vilka garantier som gäller.