Stödpersonens inverkan på subjektivt välbefinnande och mentaliseringsförmåga hos ensamkommande ungdomar samt utmaningar i studier med denna grupp

Sammanfattning: Studiens hypoteser var att undersöka om en grupp ensamkommande ungdomar som tilldelats en stödperson hade bättre välbefinnande (hypotes 1), mentaliseringsförmåga (hypotes 2) och tillfredsställelse med sitt sociala stöd (hypotes 3) jämfört med en grupp ensamkommande ungdomar som inte hade tilldelats en stödperson. Studien hade även som syfte att undersöka om ungdomarna som hade en stödperson var nöjda med denna kontakt samt vad det var för personer som de vände sig till när de sökte stöd. Studiens undersökningsgrupp bestod av 45 ensamkommande ungdomar, mellan 13-21år, bosatta i Skåne. En enkätstudie genomfördes, vilken bestod av fyra mätinstrument: ”Reading the Mind in the Eyes-Revised Version” som mäter mentaliseringsförmågan, ”WHO-5 Wellbeing Index” som mäter välbefinnande, ”Social Support Questionnaire” som mäter tillfredsställelsen av socialt stöd samt ett frågeformulär med demografiska frågor. Studien visade inga statistiskt säkerhetsställda skillnader mellan grupperna utifrån aktuella hypoteser. Utifrån studiens andra syften rapporterade ungdomarna att de var nöjda med sina stödpersoner. Alla deltagare i studien, förutom två, en i vardera grupp, hade personer som gav dem ett socialt stöd och det som skiljde dem åt var antalet typer av relationer som de hade. Möjliga förklaringar utöver att det inte skulle finns några skillnader mellan grupperna till studiens icke signifikanta resultat kunde vara att ungdomarna hade olika grader av välbefinnande innan de fick sin stödperson, att stödpersonen ej uppfyllde de krav som kunde förväntas från en person med denna roll eller att samtliga ungdomar som deltog i studien fick tillräckligt med stöd från andra personer som ej var deras stödperson. Ytterligare förklaringar kunde vara att instrumenten som användes begränsade begreppen välbefinnande och mentaliseringsförmåga. Vidare kunde det även funnits en del metodbrister i studien. Dessa innefattade språksvårigheter bland deltagarna, brist på förtroende gentemot författarna, enkätens utformning och utförande, samt kulturella och kommunikativa skillnader mellan deltagarna och författarna.