Mentor och handledarskap – nyckeln till en bra start i yrkeslivet för den nyexaminerade sjuksköterskan

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: Att vara nyexaminerad sjuksköterska är förenat med hög stressnivå och känsla av kunskapsbrist. Sjuksköterskor upplever även att den nya situationen är överväldigande och att bristen på stöd är påtaglig. Samtidigt har den nyexaminerade sjuksköterskan med sig en teoretisk grund att stå på, men saknar erfarenhet att handla efter i olika situationer. Detta kan komma att få konsekvenser för patientsäkerheten, om rätt stöd och vägledning inte finns. Stöd och vägledning kan komma att hjälpa nyexaminerade sjuksköterskor i början av yrkeslivet. Därför väcktes författarnas intresse och syftet, att i den här litteraturstudien beskriva: hur mentor-/handledarskap kan underlätta kompetensutvecklingen för nyexaminerade sjuksköterskor och att bli säkrare i sin yrkesroll. Metoden är en litteraturstudie och strukturerad efter Göteborgs universitets riktlinjer för examensarbete på grundnivå. Efter vetenskaplig granskning av artiklar valdes tolv artiklar ut som efter temaskapande blev underlag för resultatet i litteraturstudien. Att nyexaminerade sjuksköterskor får tillgång till en mentor/handledare i den första tiden i yrket är positivt ur flera aspekter. De upplever stressreducering, utveckling i sjuksköterskerollen och god kunskapsutveckling, då identifiering av styrkor och svagheter arbetas med. Sjuksköterskorna upplever det också positivt att ha en förebild att se upp till. Förutsättningar för bra mentor-/handledarskap är tillit i relationen mellan parterna, att mentorn/handledaren är uppmuntrande och utmanande, samt att tid finns avsatt för handledning. Att en nyexaminerad sjuksköterska får en mentor-/handledare i den första tiden som yrkesverksam är fördelaktigt, men kräver god planering och individanpassning för att ge positiv effekt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)