När domstolen blundar för våldet - En genusrättsvetenskaplig diskursanalys av konstruktionen av kön i mål om vårdnad, boende och umgänge där fäder brukat våld mot mödrar

Sammanfattning: Arbetet utgör en analys av vilka föreställningar om kön som skapas och åter-skapas i mål om vårdnad, boende och umgänge där fäder brukat våld mot mödrar. En utgångspunkt i arbetet är att våldet förstås utifrån könskategorier, eftersom det främst är fäder som är våldsutövare och mödrar som är våldsut-satta. Arbetet antar ett feministiskt och socialkonstruktionistiskt angreppssätt, vilket innebär att arbetet vilar på en grundsats om att kunskap är socialt skapat. Således förstås även kön som socialt konstruerat. För att uppnå syftet med arbetet studerar jag rätten utifrån diskurser, det vill säga hur rättens kommuni-kation visar på dess dominerande förståelse av världen. Detta görs genom Bacchis WPR-analys, där ett visst antal frågor besvaras, om hur ett problem framställs, hur det hade kunnat framställas annorlunda och vilka föreställning-ar som ligger bakom problemframställningen. En stor del av arbetet utgörs av en rapport från Jämställdhetsmyndigheten, som visar att domstolar sällan nämner eller beaktar uppgifter om våld i mål om vårdnad, boende eller umgänge. I andra fall omnämner domstolen uppgifterna som samarbetssvårigheter eller konflikter. Bland annat framgår av rapporten att uppgifter om våld framförs i minst 64 procent av målen som granskas, men i endast cirka åtta procent beaktas våldet i hög grad. Utifrån rapporten har jag summerat hur domstolen begripliggör problemet om fäders våld mot mödrar, nämligen som: en könlös konflikt som löses genom att föräldrarna är överens, som saknar uppenbara implikationer för barnet och som är underordnad kon-taktprincipen. I arbetet följer sedan en feministisk problematisering av fäders våld mot mödrar, med ett större fokus på barnperspektivet samt på kön och makt. Diskurser jag identifierat som föregår domstolarnas problemframställ-ning delas upp i tre huvudkategorier: moderskap, faderskap och familj; mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation; samt samarbete och samarbetssvå-righeter. Rättens kommunikation om moderskap, faderskap och familj ger uttryck för en föreställning om att fadern är normen i en utåt sett könsneutral lagstiftning, eftersom det stöd rätten förmedlar främst tillvaratar fäders intres-sen. Därtill framställs gemensam vårdnad som huvudregel eftersom ett barn förmodas behöva båda sina föräldrar för att må bra. Rättskällor framför även att umgänge med fadern är det bästa för barnet. Det kan rentav tolkas som att det snarare är en fars rätt att umgås med sitt barn än det motsatta förhållandet. Vad gäller huvudkategorin om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation framställs våld i rättskällorna som en könlös konflikt mellan två jämbördiga parter. Rättskällorna fokuserar till stor del på just konflikter och mindre på våld. Därutöver har jag identifierat en föreställning om att fäders våld mot mödrar inte innebär någon risk för barnet. Det saknas förståelse för konse-kvenser av fäders våld mot mödrar, framför allt beträffande barnperspektivet. I den sista huvudkategorin om samarbete och samarbetssvårigheter framställs en tydlig föreställning i rättskällorna om att samförståndslösningar är det bästa för barnet. Överenskommelser, samarbetssamtal, medlare och informations-samtal syftar till att skapa förutsättningar för att föräldrarna ska komma över-ens, men problematiserar inte att föräldrars samförståndslösningar inte alltid måste vara det bästa för barnet. Samtidigt ger rättskällorna uttryck för en före-ställning att just mödrars samarbetssvårigheter innebär en stor risk för barnet. Det framställs som en stor brist att utöva exempelvis umgängessabotage, även om det är barnet som vägrar. Eftersom mödrar oftast är boendeföräldrar är det också främst mödrar som beskylls för samarbetssvårigheter och umgängessa-botage. Rättskällorna antar en sträng hållning mot samarbetssvårigheter, sam-tidigt som fäders våld mot mödrar som ovan nämnt inte framställs som en stor risk för barnet. Diskussionen i arbetet besvarar frågan om hur kön produceras och reproduce-ras i mål om vårdnad, boende och umgänge där uppgifter om fäders våld mot mödrar framkommit. Fortsatt manlig överordnad och kvinnlig underordnad reproduceras av rätten då könsaspekten berövas från våldet. Våldet normali-seras och framställs som en acceptabel del av manlighet. Kvinnlighet däremot sammankopplas med manipulering och onda avsikter. Gemensam vårdnad som huvudregel konstruerar moderskapet (och därmed det kvinnliga könet) som omvårdande och som ansvarig för barnets trygghet och fysiska och psy-kiska behov. Inom moderskapet konstrueras även ett ansvar att se till att bar-nets och faderns relation är bra. Faderskapet (och därmed det manliga könet) konstrueras som oförmögen att vara omvårdande och kopplas istället samman med auktoritet och rationalitet genom den bestämmanderätt som gemensam vårdnad innebär för fäder.