Designbyråers investeringsbeslut i Stockholm : En komparativ studie om designbyråers investeringsbeslut i jämförelse med den finansiella teorin

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Institutionen för samhällsvetenskaper

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att undersöka investeringsbeslut inom designbranschen och skapa en större förståelse kring investeringsbesluten i designbyråer samt uppmärksamma designbyråer att investeringar kunde vara en konkurrenskraft. Teoretisk referensram: Studien behandlade olika investeringstyper, Porters fem konkurrenskrafter, risk, osäkerhet och lönsamhet. I uppsatsen användes också sju tidigare forskningar kring dessa områden samt forskning inom SME-företag, investeringsbeslut samt hur känslor påverkade vid beslutsfattande av investeringar. Metod: I uppsatsen har en deduktiv forskningsansats brukats. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med tio designbyråer. Kraven för designbyråerna var att de skulle ha olika arbetsområden i Stockholms innerstad samt att de skulle innefatta minst fyra anställda. Ytterligare ett krav var att de skulle ha välkända kunder. Intervjuerna genomfördes personligen, per telefon samt via mail. I studien tillämpades en komparativ metod för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan designbyråerna samt finna kopplingar mellan designbyråers investeringar och beslutsfattandet kring dem. Resultat: Studien resulterade i att investeringar i personal samt kompetens var den största samt viktigaste investeringen då åtta av tio designbyråer nämnde det. Sex designbyråer gjorde investeringar i lokal och kontor och fyra designbyråer utförde expansionsinvesteringar. Tre av tio designbyråer använde sig av exempelvis kalkyler eller return on investment vid investeringsbeslut. För sex av designbyråerna spelade känslor in vid beslut av en investering. Åtta av dem ansåg att en investering var lönsam när intäkten översteg kostnaden för investeringen. Sju av designbyråerna såg investeringar som en risk men främst som en möjlighet. Slutsats: Designbyråer i Stockholm gjorde investeringar i främst personal, lokal, resor, expansion och datorer för att generera värde vilket också gjorde investeringen lyckad. Strategiska planeringen bestod främst av budgetering samt ett fåtal designbyråer utförde kalkyler. Det som var avgörande vid beslutsfattande var ekonomiska och emotionella värden. En investering sågs som lönsam när intäkten översteg kostnaden. Designbyråer såg investeringar främst som möjligheter men som behövde vägas gentemot risken. Jämfört med den finansiella teorin och designbyråers syn på investeringar skiljde sig inte speciellt mycket men hur besluten fattades skiljde sig markant.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)