Att stärka det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet En kvalitativ studie av två gymnasieskolors förbättringsarbete

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieskolor kan arbeta för att stärka sitt förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete. Frågeställningarna rörde skolans förbättringsprocess samt hur de idag organiserar ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Teori: Studiens teoretiska ramverk har sin grund i forskning om organisationsutveckling och skolförbättring och rör skolors kapacitet att ta sig an ett förbättringsarbete, dess förbättringskapacitet. Förbättringskapacitetens olika delar utgör de teoretiska analysbegrepp som vi har använt oss av i vårt arbete med att fånga de två skolornas förbättringsarbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med elevhälsan, rektor och en grupp lärare på två gymnasieskolor. Materialet har bearbetats med hjälp av de teoretiska begreppen samt utifrån teman styrda av våra frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att båda skolorna idag organiserar för ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete med en strävan efter stärkt elevhälsokompetens. Att arbeta mot få mål, att samverka, och att organisera så att tid ges för förbättringsarbetet har visat sig vara betydelsefullt. Samverkan mellan elevhälsa och lärare är en central del i förbättringsarbetet. Genom samverkan har normförändringar mot ett mer relationellt perspektiv skett. Båda skolorna har flera forum där rektor, elevhälsa och lärare samverkar. Elevhälsan är mer integrerad i det pågående pedagogiska arbetet än tidigare. Elevhälsan är numera inte en extern part man lämnar över till, utan några man samverkar med. För att nå dit har det varit betydelsefullt att få tid att processa nya synsätt och att genom samverkan nå förståelse och kollektiv kunskap. Både rektor och specialpedagog framkommer som särskilt viktiga för arbetet.