Likhet inför aktiebolagslagen - Något om tillämpningen av likhetsprincipen och generalklausulerna

Sammanfattning: Uppsatsen behandlar likhetsprincipen och generalklausulerna i svensk aktiebolagsrätt. Reglerna utgör en del av det så kallade minoritetsskyddet. Även om bestämmelserna är gamla, är tillämpningen och förhållandet mellan likhetsprincipen och generalklausulerna något som fortfarande debatteras. Syftet med uppsatsen är att utröna hur tillämpningen av reglerna ska förstås och hur de förhåller sig till varandra. Centralt för granskningen är tillämpningen av otillbörlighetsrekvisitet i generalklausulerna. I anslutning till detta har det i doktrinen debatterats huruvida en företagsekonomiskt försvarlig åtgärd kan vara otillbörlig. Slutsatsen som dras är att det är möjligt att ta hänsyn till företagsekonomiska skäl vid otillbörlighetsbedömningen, dock med reservationen att det alltid måste ske en helhetsbedömning där även minoritetens intressen beaktas. I arbetet konstateras därutöver att det är svårt att göra en tydlig distinktion mellan likhetsprincipen och generalklausulerna. Denna fråga är i princip uteslutande teoretisk och beror främst på vilken definition man har av termerna. Frågan om en självständig tillämpning av likhetsprincipen är dock av större relevans. Det finns skilda åsikter i doktrinen i frågan och rättspraxis samt förarbetena är tvetydiga. Jag menar att likhetsprincipen även ska anses omfatta likabehandling av aktieägare, och kunna tillämpas mot åtgärder där aktieägare materiellt olikabehandlas. Stöd för denna åsikt ges av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt. Det torde emellertid behöva ske en intresseavvägning ¬¬– lik den vid otillbörlighetsbedömningen i generalklausulerna – vid tillämpning av lagrummet. Hur denna tolkning förhåller sig till NJA 2013 s. 1250 är däremot oklart. Ett förtydligande från HD eller lagstiftaren skulle i denna del vara önskvärd. Från likhetsprincipen går det att göra undantag. Generalklausulerna fungerar då som ett komplement. Reglerna innehåller därtill inte samma rekvisit, vilket gör att de omfattar något olika typer av situationer. Sammantaget kan man anse att de kompletterar varandra som minoritetsskyddsregler.