Synergieffekter inom eldistributionen i Sverige- en fallstudie av Sydkraft, Vattenfall och Birka Energi

Sammanfattning: Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förändringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i värdekedjan, både i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nätverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden både på elhandels- och nätsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt både vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nästan 50 procent av alla anslutna kunder. Ett nytt utvärderingssystem, Nätnyttomodellen, är för närvarande i pilotfas och planeras implementeras 2003. Syftet med modellen är att på ett så objektivt sätt som möjligt kunna bedöma tariffers skälighet genom att med ett fiktivt nät mäta nätbolags prestationer gentemot sina kunder. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den horisontella och vertikala integrationen av nätverksamheter i fallföretagen har lett till att synergieffekter har skapats. Vidare vill vi utröna huruvida de eventuella synergivinsterna har resulterat i lägre nättariffer för hushållskunder eller om de studerade energikoncernerna har underlåtit att föra överskottet vidare till dessa typkunder. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning och studerat tre fallföretag; Sydkraft, Vattenfall och Birka Energi, varav den förstnämnda har fått störst fokus och därmed kan betecknas som vårt huvudfall. Teorimaterialet har använts som bakgrund till den senare analysen av det empiriska materialet, som huvudsakligen har insamlats via telefonintervjuer. Slutsatser: Konsolideringen inom nätverksamheten i Sverige kan delvis förklaras med förekomsten av värdegap. Förvärven har resulterat i synergivinster för fallföretagen. De operationella synergivinsterna vid horisontell integration är stora, även om de har vissa geografiska begränsningar. Vidare finns det synergivinster inom områdena ledarskap och styrning samt lärande och kompetens. Inom ledarskap och styrning är synergivinsterna relativt stora vid både horisontell och vertikal integration. Vad gäller lärande och kompetens kan synergivinster uppnås genom vertikal integration, medan den horisontella integrationen huvudsakligen har lett till att redan befintlig kunskap har förvärvats och därmed sällan lett till att nytt värde skapats. Några väsentliga finansiella synergier kan förmodligen inte skapas genom horisontell integration, medan nätbolagen vid vertikal integration missgynnas snarare än gynnas av att vara i samma koncern som elhandelsbolagen. Detta är ett resultat av de olikartade riskprofilerna som medför att den stabila nätverksamhetens kreditvärdighet kan försämras vid integration med riskfylld elhandel. De vertikala synergierna är för övrigt relativt små och avtagande. Det finns vissa tekniska samordningsvinster, möjligheter till överföring samt utnyttjande av varumärke och elhandeln kan tänkas gynnas av mer långsiktigt investeringsperspektiv. Vår studie av nättarifferna i några kommunala bolag som har förvärvats av fallföretagen visar att hushållskunderna i dessa fall inte har fått ta del av synergivinsterna. Nättariffernas framtida utveckling och synergivinsternas fördelning är slutligen beroende av Nätnyttomodellen och Energimyndighetens agerande.