Ankarskenor i byggandet

Sammanfattning: Vårt examenarbete om ankarskenor i byggandet omfattar implementering av en ny teknik i byggandet i form av föringjutna ankarskenor för installationer av VS rör, ventilation, sprinkler och EL. I en allt mer globaliserad värld råder en allt högre konkurrensutsatt marknad, vilket gör att det också ställs högre krav på entreprenörerna inom byggsektorn. Att man inom produktionen ägnar sig åt aktiviteter som inte tillfört något värde till slutprodukten klassas som slöseri. Konsten att effektivisera sina arbetsmetoder för att därmed uppnå en mer effektiv produktion, samt minska rådande slöseri anses inte vara en enkel uppgift inom byggindustrin. Byggindustrin har uppfattningen om att branschen är unik i sitt slag då förutsättningarna ständigt förändras. En betydande del av detta slöseri är aktiviteter knutna till internhanteringen av material. Slöseriet kan visa sig i form av väntan, materialspill, skador och produktionsstörningar.Byggbranschen anmäler fler arbetsolyckor med sjukfrånvaro än genomsnittet för samtliga branscher. Byggbranschen har i jämförelse med många andra branscher även en betydligt mer fysiskt påfrestande arbetsmiljö. Det handlar då bland annat om tunga lyft, buller och vibrationer. Alla de intervjuade var eniga om att de besparingar som görs med ankarskenor i förhållande till traditionell montering är att momenten borrning och montering av skruvankare eller slagankare försvinner. Analysen visar att tiden för montering har reducerats för alla yrkesgrupper förutom EL. Det visar sig att sprinkler har mest att vinna på monteringen av ankarskena, då de får en reducering på 66% av tiden för montering. VS och ventilation får en minskning på 50% vardera för tidsåtgången vid montering. En våning på vårdbyggnad BY 35 i norra sjukhusområdet är 3480m2. De tidsmässiga besparingarna med ankarskenor är 45,41h per våning. Vilket ger en total tidsmässig besparing för installationerna med ankarskenorna på 0,013 h/m2. Arbetsmomenten för en montering och utmätning på ett Peri skydeck normalvalv på 2200m2 med skenor tar cirka 30 timmar att utföra. I tillägg kommer sedan en rengöring av skenorna där gummiskyddet ska plockas ut och betongrester tas bort maskinellt med en mejselhammare. Den processen tar armerarna cirka 50 timmar att utföra, vilket ger en tidsåtgång för utsättning och rengöring på 0,036h/m2. Utsättningen äter därför upp besparingarna som görs med ankarskenorna i förhållande till traditionell montering.Alla nya metoder har sina utmaningar när de implementeras på arbetsplatsen Även ankarskenorna har detaljer som behöver förbättras enligt brukarna. Arbetare som använder dem eller är involverade har följande förslag på hur ankarskenorna kan förbättras med hänsyn till tid och arbetsmiljö. På de stråken där det hänger mycket rör bör avstånden och placering ses över. Projektörerna måste vara uppmärksamma på vad där ligger. Skenorna skulle varit lika höga som distanserna för armeringen. Då skulle de kunna användas som distanser för att få ett bättre tryck när armeringen pressar ner skenan på armeringen. Skenorna spikas på plats vilket kan ses som en nackdel. Skenorna hade suttit bättre om de hade skruvats på plats. Momentet som inte har tittats på är när det väl är gjutet ska skumgummilisten som sitter i tas bort. Man bör finna ett smidigare sätt att göra det på. När den dras kommer mycket betongvatten. Ett tunt betongskikt på en millimeter som spjälkas loss när den dras bort leder till att det kommer mycket smuts på golvet eller armeraren som drar bort det. Man borde använda sig av heltäckande skyddsglasögonen av typen goggles, vilket skulle reducera risken för damm och partiklar i ögat vid borrning och rengöring av ankarskena.Noggrannheten och precisionen av hur ”korrekta” tiderna som uppgetts är kan ifrågasättas även om det är projektledare och ledande montörer med flera års erfarenhet som kalkylerat tiderna. Det bör tänkas att det vid upphandling oftast är entreprenörer som ger det lägsta priset som vinner. En sådan upphandling leder till att det är en låg vinstmarginal. Det finns således ett vinstintresse för projektledarna och ledande montörer när de kalkylerar tiderna för montering. Slutsatsen är att tiden för ankarskenorna blir längre än för den traditionella tiden för montering. Det är utsättning och rengöring som bidrar till att det blir en tidsförlust i förhållande till traditionell montering. De tidsmässiga vinsterna i form av mindre städning och hämtning av material kan inte mätas och jämföras per m2. De vinster som ankarskenorna bidrar med tidsmässigt är av mer teoretiskt slag om hur arbetsmomenten kan förändras vid montering. Arbetsmiljön för montörerna förändras och förbättras i form att risken för arbetsskador minimeras eller elimineras. För montörerna försvinner de tunga lyften de måste utföra under borrningen när ankarskenan inte kan användas. Buller, vibrationer, flygande partiklar och kvartsdamm elimineras helt med ankarskenan. För armerarna blir arbetsmiljön sämre då de måste rengöra ankarskenan efter gjutning, risker som rengöringen medför är att arbeta med tunga maskiner som ger buller och vibrationsskador.