Psykologisk behandling av postpartumdepression : En litteraturöversikt över det aktuella kunskapsläget

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för psykologi

Författare: Annika Gerenstein; [2020]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sammanfattning Postpartumdepression (PPD) är vanligt förekommande och drabbar cirka 8-15 procent av alla nyblivna mammor i Sverige. Merparten av dessa kvinnor drabbas av lindrig till måttlig depressionsproblematik. Vid depression av lindrig till måttlig svå­righetergrad är psykologisk behandling rekommenderat som första insats. Riktlinjer för svår postpartumdepression handlar främst om medicinsk behandling. En obehand­lad depression hos en nybliven förälder kan få svåra konsekvenser såväl för den drab­bade som för dennes familj. Arbete med insatser för denna grupp är därmed av stor vikt. I denna litteraturöversikt har vetenskapliga artiklar med fokus på det aktuella forskningsläget gällande psykologisk behandling av PPD sammanställts och analyse­rats. Frågeställningen som avhandlats är hur det aktuella forskningsstödet presenteras gällande behandling med IPT och KBT vid PPD. Arbetet har genomförts utifrån en kvalitativ ansats och materialet har sammanställts utifrån tematisk analys. Resultatet visar att såväl IPT som KBT rekommenderas som behandlingsinsats vid postpartum­depression. Vidare framkom att de olika behandlingsinriktningarna passar olika bra för patienter inom skilda grupper. KBT är fördelaktigt för ensamstående och socialt ut­satta kvinnor medan IPT är mer hjälpsamt för gifta kvinnor. En annan slutsats handlar om behovet av ökad tillgänglighet till psykologisk behandling vid postpartum­depression.  Nyckelord: Postpartumdepression, psykologisk behandling, IPT, KBT

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)