Internprissättning : En komparativ studie om Sverige, Kina och Singapore utifrån medlemskap respektive icke-medlemskap i OECD

Sammanfattning: Internprissättning anses vara ett av de mest kritiska problemen när det kommer till nationell och internationell beskattning. Den växande globaliseringen har resulterat i uppkomsten av många nya multinationella verksamheter, vilket även har till följd att transaktioner mellan företag med verksamhet i olika länder ökat. För att uppnå maximal global vinst flyttar multinationella företag vinster från högskatteländer till lågskatteländer och utnyttjar därmed länders olika skattesystem. Till följd av detta har fokus ökat från skattemyndigheter världen över, med incitament om att skydda sitt lands skattebas. Regler i syfte att begränsa internationell skatteflykt har blivit alltmer betydelsefulla, därmed har ett behov av en global accepterad standard avseende internprissättning uppkommit. Organisationen Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) har tagit fram ett antal riktlinjer som behandlar internprissättning. Syftet med studien är att redogöra om det finns skillnader eller likheter mellan implementeringen av OECDs riktlinjer avseende internprissättning mellan Sverige, som är medlem i OECD, samt Kina och Singapore som inte är medlemmar. Vidare syftar studien till att verifiera eller falsifiera följande hypotes; att skillnader i implementeringen och utformning av internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Därav genomfördes en komparativ studie mellan Sverige, Kina och Singapore lagtexter och riktlinjer samt OECDs riktlinjer. Studien omfattar en undersökning av OECDs riktlinjer för internprissättning, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations 2017, avseende kapitel I. Armlängdsprincipen, kapitel II. Prismetoder och kapitel IV. Dokumentation. Slutsatsen av studien är att såväl medlemsländer samt icke-medlemsländer följer OECDs riktlinjer för internprissättning men att det förekommer variationer i omfattning. Vi finner likheter i såväl ländernas lagstiftning som riktlinjer avseende syfte och innehåll inom de undersökta områdena. Studien identifierar även skillnader i ländernas internprissättningsreglering vilka till största del utgörs av vilken omfattning länderna har anpassat sina riktlinjer efter OECDs riktlinjer. Vår slutsats är att harmonisering råder, men i olika utsträckning, även utanför OECD som institution och att ett medlemskap i organisationen inte är en nödvändighet för att likhet i internprissättning ska existera. Vår studie visar samtidigt att utformningen av internprissättningsregler beror på kulturella dimensioner i högre utsträckning än institutionella influenser. Vår hypotes har genom studien kunnat verifieras och ger därför stöd åt att skillnader i internprissättning i respektive länders lagar och riktlinjer kan förklaras av kulturella dimensioner i landet. Studien bidrar till ökad förståelse av respektive länders lagstiftningar och riktlinjer för internprissättning samt dess likhet med OECDs riktlinjer. Vidare bidrar studien med kunskap i hur kulturella dimensioner, i samspel med OECD, påverkat både medlemsländer samt icke-medlemsländers implementering och utformning av sina lagar och riktlinjer inom internprissättning.