”Hur orkar du?” - En diskursanalys kring psykisk ohälsa och sjukskrivning i förskolan.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Detta är en diskursanalys av några förskollärares berättelser av psykisk ohälsa, i såväl förskolans värld som i samhället. I uppsatsen undersöks diskursen om psykisk ohälsa och sjukskrivning som fenomen, samt diskursen kring stressade och sjukskrivna pedagoger. Dessa belyses utifrån ett socialt, samhälls- och tidsperspektiv. Den metod som har använts till uppsatsen är en kvalitativ och ostrukturerad intervjuform med diskursanalys som teoretisk ansats. De teoretiska perspektiv som har varit relevanta och användbara vid analys av empirin är Laclau och Mouffes, samt Foucaults, diskursteorier. Resultat och analys av empirin visar att det finns olika diskursiva teman vilka vi benämner enlig följande: Förutsättningar, Skammen, Olika generationer och Förskolläraren i det moderna samhället. Diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” följer längs med dessa som en röd tråd. I Förutsättningar beskrivs olika aspekter bidra till förskollärarens försämrade arbetsvillkor, med en inadekvat arbetsmiljö som följd av bl.a. personalbrist, ökade krav och höjda stressnivåer. Inom det diskursiva tema som berör Skammen lyfts begreppet ”sjukskrivning” fram som något mångfacetterat. I diskursen om ”Den utbrända förskolläraren” ses sjukskrivning vara accepterat på en abstrakt nivå, medan det på en individnivå betraktas som något snarare skamfullt och betungande. I Olika generationer framkommer en splittrad bild av förskolläraren, där risken för att bli sjukskriven relateras till vilken generation man tillhör. Här pekas den yngre generationen förskollärare ut som det främsta offret till att bli utbränd, då de tilldelas attribut som högt ambitiösa och lättutbrända, medan den äldre generationen betraktas vara mer härdade och stresståliga. Inom det diskursiva området som berör Förskolläraren i det moderna samhället sätts dagens ”försämrade arbetsmiljö” i relation till den allmänt accepterade uppfattningen om att ”det var bättre förr”. Detta ses löpa parallellt med samhällets utveckling, där sociala media lyfts fram som en betydande faktor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)