Effekten av P/E och PEG på aktieavkastning: En jämförelse mellan höga och låga värdemultiplar

Sammanfattning: Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om nyckeltalen P/E och PEG har en effekt på totalavkastning för svenska bolagsaktier genom att titta på perioden 2007-2016. Studien syftar även till att undersöka om värdestrategier och tillväxtstrategier genererar skild årlig totalavkastning för bolag listade på Stockholmsbörsen. Teori: Ämnen inom nyckeltalens uppbyggnad, beteendekonomi, effektiva marknadshypotesen och diversifiering behandlas i denna studie för att kunna förklara resultatets utfall. Metod: Korrelation och regressionsanalys används i undersökningen för att utvärdera nyckeltalens effekt på totalavkastning. Bolagen delas även in i en 3x3 matris med nio olika grupper utefter storleksordning, i en kombination av P/E-värde och tillväxttakt. Därefter har ett medelvärde beräknats utifrån bolagens individuella totalavkastning som representerar varje grupp. Baserat på matrisen har investeringsstrategier konstruerats. Resultat: De låga korrelationskoefficienterna visar att mellan båda värdemultiplarna och totalavkastningen, finns ett väldigt svagt samband men att det finns en liten effekt över perioden 2007-2016. Resultatet för regressionsanalyserna visar även att P/E-talet har en statistiskt säkerställd påverkan skild från noll på 5 % nivå för perioden 2007-2011. PEG-talet visar i detta fall ingen statistiskt säkerställd skillnad från noll för perioderna. Den första halvan mellan åren 2007 och 2011, en tid som präglats av nedgång, visar generellt att aktier med låga värdemultiplar genererar högre totalavkastning än bolag med höga värdemultiplar. På samma sätt uppvisas motsatsen att bolag med höga värdemultiplar presterar bättre än de med låga värdemultiplar under andra halvan mellan åren 2012-2016, en tid som präglats av uppgång.