”I princip svensk” : En kvalitativ studie om hur fem unga med utländsk bakgrund upplever och hanterar rasifiering

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Sociologiska institutionen

Författare: Maja Adolfsson; [2016]

Nyckelord: Rasism; rasifiering; vithetsnorm; svenskhet; strategier;

Sammanfattning:

Denna uppsats undersöker hur unga med utländsk bakgrund upplever rasifiering och vilka strategier de använder sig av för att hantera rasifieringen. Fokus föreligger på hur rasifiering “görs” samt vilka strategier som används av dem som utsätts för rasifiering i förhållande till samhällets dominerande diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med fem unga med utländsk bakgrund har material samlats in. Av intervjuerna framgår att samtliga respondenter upplever att de tillskrivs annorlunda egenskaper och förväntningar än vad som följer av den dominerande vithetsnormen. Rasifiering “görs” genom att rasifierade bedöms som avvikande utifrån vithetsnormen och föreställningen om en svensk kulturell homogenitet. Föreställningar om annorlundaskap skapar förväntningar om att rasifierade personer ska uppträda på ett annat sätt än vad som ryms inom föreställningen om svenskhet. Därigenom utsätts de för vardagsrasism och strukturell rasism i samhället. De strategier respondenterna använde sig av för att hantera rasifieringen delas in i offensiva respektive defensiva strategier. De förstnämnda är exempelvis att motbevisa stereotyper eller att på olika sätt bekämpa strukturen. Exempel på defensiva strategier är att förneka att man är utsatt för rasifiering. Med utgångspunkt i studien föreslås fortsatt forskning för att fördjupa kunskapen om hur svenskhet konstrueras och reproduceras inom olika domäner av samhället, från samspelet mellan individer till strukturell nivå inom samhälleliga institutioner. Vidare behövs forskning om hur offensiva och defensiva strategier påverkar olika gruppers möjligheter till likabehandling.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)