Säkerhetslageroptimering av ingående komponenter och planeringssystemets inverkan : En fallstudie inom tillverkningsindustri

Sammanfattning: Syfte – Syftet med studien är att identifiera enskilda parametrars inverkan och åskådliggöra optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager på komponentnivå. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. [1] Vilka parametrar behöver tas hänsyn till vid beräkning av säkerhetslager? [2] Vilka möjligheter för lager- och säkerhetslageroptimering kan identifieras inom ett tillverkningsföretag, för inköpta komponenter? [3] Hur påverkar säkerhetslager risk- och servicenivå vid simulering av identifierade optimeringsmöjligheter? Metod – Studien initierades med en förstudie vilken avsåg belysa det faktiska problemområdet och dess kontext. Förstudie och litteraturstudie i kombination bidrog till skapandet av syfte och frågeställningar. Studien är utformad enligt typen enfallsdesign, nyttjade datainsamlingsmetoder innefattade dokumentstudie och intervju. Från intervju erhölls kvalitativa primärdata vilket avsåg åskådliggöra nyckelpersoners kunskap och uppfattning av studerat fenomen. Från dokumentstudie erhölls kvantitativa sekundärdata vilket avsåg komplettera empiri och triangulera data. Resultat – Problematik beträffande tillvägagångssätt vid kalkylering av säkerhetslager, influerande parametrar i kombination med komplexa systemmiljöer, utgör en utmaning. Identifiering av optimeringsmöjligheter inom säkerhetslager och valet av givna parametrar kan starkt påverka slutgiltigt utfall och därmed organisationens välmående. Spektrum av parametrar som bör beaktas vid dimensionering av säkerhetslager är omfångsrikt, en enskild parameters inverkan kan variera beroende på kontext. Identifiering av givna omständigheter kan betraktas kritisk, felbedömning kan medföra oproportionerlig dimensionering av säkerhetslager vilket resulterar i överskottslager kontra bristsituation. Statistisk beräkning, vilken beaktar flertalet parametrar, påvisas dimensionera säkerhetslager mer adekvat kontra erfarenhetsmässiga beslut. Hänsyn till endast täcktid med utgångspunkt i ledtid har genom simulering konstaterats resultera i överdimensionerat säkerhetslager, vilket medför direkt ekonomisk och praktisk implikation. Därav betraktas studerad företeelse och likartade besitta goda möjligheter för säkerhetslageroptimering. Komplexa systemmiljöer i vilket studerat företag planerar produktflöde, i kombination med avancerad systemlogik medför problematik. Omständigheten kräver därav stor kunskap inom givet system för att effektivt hantera och filtrera kritisk information. Implikationer – Ämnesområdet säkerhetslager i anknytning till optimering är väl utforskat inom existerande litteratur, därav återfinns föga utrymme att generera ny kunskap inom området. Trots givna omständigheter tillför studien i viss omfattning kunskap, genomförd studie framlägger och stärker befintlig forskning beträffande prognos och parameters inverkan på säkerhetslager. Betydande praktiska implikationer består i revidering av säkerhetslagernivå enligt statistisk beräkning och differentiering av komponenter utefter dess betydelse för organisationen. Begränsningar – Studien innefattade enbart ett fallföretag, valet påverkar därav studiens generaliserbarhet. Simulering av statistisk säkerhetslagerberäkning, vilket utgör ett av studiens fundament, kan inte generaliseras mot fullständigt sortiment eller liknande företag. Studerat urval bedöms otillräckligt, dock indikerar erhållet resultat att betydande optimeringsmöjligheter föreligger inom organisationen. Begränsning beträffande antalet undersöka komponenter och intervjuade personer kan påverkat genererat resultat.