Räkna med svårigheter : En kvalitativ studie av matematiklärares uppfattningar om elevers matematiksvårigheter

Sammanfattning: Elever med låga prestationer i matematik är en av svenskskolasstora utmaningar. Forskningen är inte entydig om begrepp och definitioner gällande matematiksvårigheter. Samstämmighet finns dock gällande att olika villkor kommer att påverka elevers matematikutveckling antingen på ett gynnsamt eller missgynnande sätt. Syftet med denna studie är att undersöka verksamma matematiklärares uppfattningar om elevers matematiksvårigheter och lärarnas orsaksförklaringar. Syftet är också att identifiera skillnader i uppfattningar beroende på om lärare arbetar med yngre eller äldre elever. Metoden i denna kvalitativa studie är fokusgruppsintervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Empirin analyserasgenom en tematiskanalys. I analysen identifieras följande teman; talet om matematiksvårigheter, svårigheter finns i alla ämnen, förståelse är målet, vikten av en stabil grund, matte är svårt, det förändrade samhället, vikten av att tala matte, matteboken som hinder, gruppens negativa processer, vikten av att konkretisera, lärarens viktiga funktion, stödinsatser för lärande, andra svårigheter ligger bakom, olika fallenhet, stödjande föräldrar, lust att lära matematik samt eleven har låsningar. Slutligen redovisas de skillnader som återfunnits i empirin. Studiens slutsatser är att lärarna använder begreppet matematiksvårigheter oavsett svårighetsgrad eller hur dessa visar sig. Begrepp saknas för att uttrycka skillnader i svårigheterna. Lärarna uppfattar att matematiksvårigheter oftast förekommer tillsammans med svårigheter i andra ämnen. Denna studie visar att lärarna har ett relationellt perspektiv på matematiksvårigheter. De ser matematiksvårigheterna som ett komplext fenomen där faktorer som påverkar matematikutvecklingen återfinns på många olika plan.