Mångbegåvad och ansvarstagande eller specialiserad och teknisk? : En empirisk studie om gymnasiereformen 2011s effekt på könsskillnaderna i gymnasievalet

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen

Sammanfattning: Könsskillnaderna inom utbildning- och arbetsmarknaden har konsekvenser för såväl individer som samhället i stort. Gymnasievalet är den tidigaste platsen där könssegregeringen mellan killar och tjejer kan uppstå. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den senaste politiska reformen, Gy2011, har påverkat könsskillnaderna inom den svenska gymnasieskolan. Studien använder sig av paneldata över 20 gymnasieprogram och 16 elevkullar, som avgick mellan åren 2005/06-2020/21. Genom en difference-in-difference mäts könsskillnaderna med hjälp av ett segregationsindex. De viktigaste resultaten visar att segregationsindexet för den totala gymnasieskolan uppvisar en relativt svag effekt till följd av att undergrupper har påverkats i olika riktningar. Yrkesprogrammen, introduktionsprogrammet och STEM-utbildningarna blev mer könssegregerade medan de högskoleförberedande programmen och HEED-utbildningarna blev mer könsintegrerade. Studien tyder på att tjejer påverkats mest av reformen till följd av de stereotypiska karaktärsdrag som förväntas av en tjej; skolintresserad, bred kompetens och ansvarstagande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)