Vem gynnas av föräldraskap? : Ett vinjettexperiment vid Linköpings universitet

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Nationalekonomi

Sammanfattning:

Tidigare forskning indikerar att föräldraskap är av betydelse för en individs karriärsutveckling. Stöd finns för löneskillnader, i både Sverige och USA, mellan personer som har barn och personer som inte har barn. Mammor har en lägre löneutveckling än kvinnor utan barn, medan det inte är tydligt om pappor får en bättre eller sämre karriärutveckling än män utan barn. Forskning indikerar att det orsakas av individers attityd, uppfattning och beteende gentemot individer med familj som skiljer sig baserat på en social norm kring föräldrars karriär. Beslutet att bilda familj kan därför påverka individens ekonomi och karriär långsiktigt. För att främja lika lön för lika arbete är det därför viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna till denna utveckling för att kunna utforma effektiva åtgärder för att minska löneskillnaderna. Syftet med uppsatsen är därför att analysera föräldraskapets betydelse för en individs karriär med avseende på anställning, lönesättning och befordran.

I ett vinjettexperiment ombads 11 059 heltidsstuderande programstudenter i årskurs två till fem, vid Linköpings universitet, att besvara en webbenkät. Enkäten har konstruerats utifrån status characteristic theory (SCT) för att undersöka om föräldraskap har en negativ eller positiv syn på sig som kan förklara skillnader i karriärutfall. Utifrån identitetsekonomi har även ett antal bakgrundsfrågorna inkluderats för att undersöka om det istället finns ett samband mellan respondenternas olika bakgrund, och därigenom tillhörighet till potentiella identiteter. Insamlad primärdata har analyserats med hypotesprövningar och regressionsanalys. Resultaten indikerar att anställningsbarhet, lön och befordran inte påverkas av föräldraskap men av uppfattad kompetens. Det finns stöd för att variablernas utfall har ett samband med respondenternas bakgrund, främst kön och ålder, men även i vissa fall fakultetstillhörighet. Resultaten bidrar således till en djupare förståelse kring vad som påverkar tillsynes oförklarliga karriärsskillnader. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)