Kan man verkligen äta gräshoppor? : en kvalitativ intervjustudie om viktiga förutsättningar för insektsnäringen i Sverige

Sammanfattning: Att äta insekter – entomofagi – är någonting som under de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet. Med en globalt växande befolkning, högt tryck på redan pressade landarealer och naturresurser, klimatförändringar och globala hälsoproblem i form av både övervikt och undernäring står världen inför stora utmaningar vad gäller matförsörjning. Insekter framhålls som en hållbar proteinkälla i jämförelse med traditionella boskapsdjur och produktion av insekter som mat till människor har därför blivit aktuellt. I EU täcks insekter av lagstiftningen ”Novel Foods” (EU 2015/2283) och ingen insektsart har ännu godkänts för försäljning i unionen. Genom otydlig lagtext i en tidigare version av lagstiftningen har vissa länder tillåtit försäljning av hela insektskroppar men i Sverige är det ännu inte lagligt att sälja någon form av insekter. Sex olika insektsarter är är i dagsläget under utredning för godkännande av försäljning och i Sverige finns ett fåtal företag med insektsproduktion. För den unga branschen finns potential att växa och en kartläggning av viktiga förutsättningar för insektsbranschen i Sverige kan vara behjälpligt för fortsatt utveckling. Uppsatsens syfte är därför att undersöka viktiga förutsättningar för att insektsföretag i primärproduktionen och branschen i stort ska kunna växa. Detta undersöks genom kvalitativ intervjustudie med sex informanter som på olika sätt är involverade i dagens insektsnäring. Det empiriska materialet har sedan analyserats genom argumentationsanalys och begreppen kultur, government och governance. Studien har visat att konsumentacceptans och lagstiftning är två viktiga områden för att skapa incitament för nuvarande och nya insektsföretagare och därmed utveckla branschen. En viktig möjlighet för näringen ligger i insektens status som ett hållbart protein. Insekten uppfyller kvalitetskrav om liten klimat-och miljöpåverkan och högt nutritionsinnehåll, båda viktiga kvalitetsaspekter för många svenska konsumenter. Samtidigt påverkas acceptansen och intresset för insekter av den kulturella föreställningen kring insekter som äckliga, ohygieniska och farliga. Detta utgör ett hinder för konsumentacceptansen och således branschens utveckling. Genom att använda insekter som ingrediens i redan kända matprodukter ökar acceptansen. En tänkbar strategi för att öka konsumentacceptansen kan därför vara att framhäva de positiva egenskaperna i kombination med att skapa matprodukter med insekter som osynlig ingrediens. Vidare visar studien hur lagstiftningsprocessen kring ”Novel Foods” utgör ett stort hinder och har begränsat utvecklingen av branschen i Sverige. Idag har flera företag hoppat av branschen och innovationsutvecklingen upplevs begränsas av de låga antalet aktörer. Ett lagstiftningsbeslut som tillåter försäljning av insekter är därför en otroligt viktig förutsättning för att insektsföretagen ska bli fler och för att branschen i Sverige ska kunna växa.