Laga skifte i Skruvby : jord och befolkning 1825-1845

Detta är en Kandidat-uppsats från Växjö universitet/Institutionen för humaniora

Sammanfattning: Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845? Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)