Barns tankar om sin framtid - intervjuer med flickor och pojkar i Polen och Sverige

Sammanfattning: Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats. Vi utförde hälften av dessa intervjuer i Sverige och hälften i Polen, för att kunna granska resultatet utifrån ett internationellt perspektiv. Urvalsgruppen har även en jämn könsfördelning då vi också analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv.De fyra frågeställningar vi utgått från i undersökningen är:Vad vill barnen arbeta med när de blir stora och hur kopplar de sina framtida möjligheter att välja yrke till sin nuvarande skolgång?Vilken betydelse, positiv eller negativ, har framtiden för barnen i undersökningen och vad har undervisningen för del i detta?Kan vi se några skillnader/likheter mellan de polska respektive de svenska barnens framtidstankar?Kan vi se några skillnader/likheter mellan pojkars respektive flickors framtidstankar? Resultaten visar bland annat att många av barnen kopplar sina framtidstankar till sin nuvarande skolgång och de är medvetna om att skolan har betydelse för framtida valmöjligheter vad gäller arbete. Vi kan se både skillnader och likheter utifrån både ett internationellt- och ett genusperspektiv. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor rör deras framtida yrkesval. De mest utmärkande skillnaderna mellan polska och svenska barn handlar om förebilder, föräldrainflytande samt framtid och skola kopplat till arbete. Skillnaderna visade sig således vara större utifrån ett internationellt perspektiv än ur ett genusperspektiv.