Djurägarens upplevelser i samband med avlivning av hund

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Att avliva sitt djur är ett beslut som många djurägare en dag kommer att behöva ta, hur ont det än gör. Med anledning av denna svåra stund är det av största vikt att det görs på rätt sätt samt att hänsyn tas till djurägarens önskningar för att göra upplevelsen, trots ändamålet, så bra som möjligt. För att möjliggöra detta krävs kunskap kring de upplevelser djurägare har från avlivningar de närvarat vid. Detta kandidatabete gjordes med anledning av den bristande kunskap som finns gällande djurägares upplevelser i samband med avlivning av hund. Syftet avsåg att skapa en bild av dessa upplevelser och känslor, och på vilket sätt man som djurhälsopersonal kan påverka dessa. Studien består av en litteraturstudie och en enkätstudie, vilken skickades ut i 30 hundgrupper på sociala medier. De enkäter som var ofullständiga, rörde sig om andra djurslag än hund samt de enkäter där djurägaren inte närvarat vid avlivning exkluderades, vilket resulterade i 977 användbara enkäter. Frågorna utformades för att bilda en uppfattning om hur djurägare upplevt hela processen från bokning av avlivning till omhändertagande av kroppen efteråt, samt hur stor roll personalen hade i dessa upplevelser. Med förväntningarna att majoriteten utav enkäterna skulle redogöra för specifika negativa händelser, pekar studiens resultat på att majoriteten av respondenterna har, förutom sorgen från förlusten av sin hund, överhängande positiva upplevelser från hela processen. Upplevelserna i samband med avlivningstillfället varierade mellan respondenterna, där sorg, tomhet och förtvivlan var de mest förekommande. Något som uppmärksammade författarna var att 83 % av respondenterna inte blev erbjudna någon form av stöd/kontakt efter avlivningen vilket studien antyder att det finns ett behov av. Av de negativa upplevelserna som uppdagas i enkäterna visar många av dem på ett samband med bristande kommunikation. Eftersom kommunikation och interaktion med djurägaren är en grundläggande aspekt inom djurhälsovården, kan en förbättring av detta resultera i en förbättring av vården som tillfredsställer alla parter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)