Ett steg fram och två tillbaks : En fenomenografisk studie om lärares uppfattningar och upplevelser om digitalisering i vuxenutbildningen

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Skövde/Institutionen för hälsa och lärande

Sammanfattning: Fokus i denna magisteruppsats har varit lärares uppfattningar kring Skolverkets krav (2017), gällande utökad digitalisering i undervisningen, vilket i sin tur kräver utökade digitala kunskaper hos lärarna. I form av en intervjuguide har kvalitativa intervjuer genomförts på en kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland. Fem lärare på skolan intervjuades, där intervjuerna fokuserade kring frågeställningar om begreppen digital kompetens, känslor och tankar inför det utökade kravet, samt upplevelser av stödet från skolledningen i digitaliseringsprocessen. Studien genomfördes med hjälp av en fenomenografisk metod, vilket innebar att datamaterialet granskades för att hitta mönster som kunde kategoriseras, vilka i sin tur utformades till olika teman. Målet med denna metod var också att försöka hitta det outtalade, det som "sägs mellan raderna". I resultatet framkom tydligt att det fanns fem faktorer som behövde samspela för en lyckad utökad digitalisering; tid, kollegialt lärande, digitala verktyg, digital kompetens och fortbildning. Lärarna upplevde att de behöver mer tid för att implementera ökad digitalisering i undervisningen och för det krävs mer fortbildning. Lärarna var övervägande positiva till utökad digitalisering, men det outtalade kom också fram i resultatet i form av olika känslor hos de intervjuade lärarna. Känslorna handlade om frustration, oro och trötthet inför tankar om hur tiden ska räcka till för allt, att de ibland fick känslan av att de är "ett steg fram och två tillbaks".

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)