Åtgärder för att energieffektivisera befintliga industrilokaler vid renovering av klimatskal

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik

Sammanfattning: För att minska energiförbrukningen i Sverige krävs att befintliga byggnaderen ergieffektiviseras. Det finns även befintliga lokaler i landet som är i behov av en sänkt energiförbrukning. Det sker ständigt initiativ kring arbete med energieffektivisering av framför allt bostadshus. När energiförbrukning ska sänkas i industrilokaler läggs fokus på att minska energiåtgången i de invändigaprocesserna men inte i det omgivande klimatskalet där transmissionen utgör en stor del av energiläckaget. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om energieffektiva åtgärder vid renovering av klimatskal hos industrilokaler. Målet ä ratt ta fram olika lösningsförslag som reducerar energiläckaget vid renovering av befintliga industrilokaler anpassat till projektet Dalern. Projektet Dalern är en byggnad uppförd på Åland vid 1990 som används vid fallstudie av förbättrade tekniska lösningar. I rapporten behandlas följande tre frågeställningar. Vilka metoder finns för att energieffektivisera klimatskal hos industrilokaler? Vilka alternativ är mest energieffektiva? Vilka tekniska lösningar skulle fungera i projektet Dalern? För att besvara dessa frågeställningar har en litteraturstudie över vanliga, energisparande renoveringsmetoder utförts. Dokumentstudier har genomförts av referensobjektet Dalerns ritningar. Studien har resulterat i en fallstudie där olika åtgärder beräknats för att se vilka potentialer det finns att energieffektivisera klimatskalet. De resultat som framkommit av arbetet är att det finns många olika metoder att energieffektivisera framför allt husbyggnader. De åtgärder som ger en mest energieffektiv besparing är framför allt byte av fönster och dörrar samt tilläggsisolering av tak och väggar. I fallstudien har olika åtgärder beräknats med handberäkning och med hjälp av energiberäkningsprogrammet VIP-Energy. Byggnadsdelar, möten mellan byggnadsdelar och hela referensobjektets energianvändning har beräknats. Eftersom rapportens tyngdpunkt är energieffektivisering har värmeövergång, köldbryggor och specifik energianvändning beräknats med omsorg. Andra faktorer som tagits hänsyn till är fukt, lufftäthet och brand. Uträkningen i energiberäkningsprogrammet har resulterat i att referensobjektets genomsnittliga värmeövergång kan minska med cirka 30 % vid användning av rätt åtgärder. Referensobjektets specifika energianvändning kan minskas med cirka 33% efter åtgärder som enbart berör klimatskalet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)