"Majority of the minority" - Om stämmojävets ändamålsenlighet som minoritetsskyddsregel i den svenska bolagsrätten.

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

Författare: Oskar Persson; [2019-02-13]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: En av de viktigaste grunderna i aktiebolagets funktionssätt är att en aktieägare är fri att främja sina egna intressen. Detta utgör i mångt och mycket själva anledningen till varför en aktieägare aktivt intresserar sig i ett bolags verksamhet. Samtidigt är aktieägarens rätt att främja sitt eget intresse orsaken till varför minoritetsskyddet är ett av de centrala spörsmålen för aktiebolagsrätten. På tre ställen i ABL återfinns därför jävsregler som förhindrar en aktieägare att i alltför hög utsträckning främja sitt eget intresse genom att påverka bolagets angelägenheter. De tre jävsreglerna är jäv vid ansvarsfrågor, jäv vid fusion samt delning samt jäv vid närståendetransaktioner.När man kollar närmre på de svenska jävsreglerna kan man se att de skiljer sig åt på ett antal punkter. Den mest avgörande skillnaden är att man vid jäv vid ansvarsfrågor endast röstar om ärendet ska överlämnas till domstol för en objektiv prövning eller inte. Genom att låta domstolen utföra själva prövningen av ansvarets innehåll bibehålls något som kan kallas för ett avgörande moment ex post, ett moment som saknas när bolagsstämman avgör om bolaget ska ingå en fusion eller genomföra en närståendetransaktion. Frågan avgörs istället helt och hållet beroende på hur aktieägarna avlade sina röster på stämman, d.v.s. ex ante. Om man betraktar de rättsekonomiska fördelarna med jävsregeln kan man se att den viktigaste aspekten är förhållandet att en åtgärd helt och hållet bedöms på förhand. Eftersom minoritetsägarna ges tillfälle att på förhand avgöra om åtgärden var oönskad blir nämligen en prövning som tar sikte ex post helt överflödig. Denna fördel lyfts också fram i de viktiga jurisdiktionerna Delaware och Storbritannien. Ett hinder mot att aktieägarminoriteten använder sin rösträtt på ett ändamålsenligt sätt är emellertid kostnader för kollektivt handlande samt förhållandet att en minoritetsgrupp i regel lider av informationsasymmetri, något som även måste beaktas. Jag kommer fram till att det endast är jävsregeln vid ansvarsfrågor som är ändamålsenlig. Anledningen till detta är att dessa regler på ett kostnadseffektivt sätt sållar bort de som har ett egenintresse av att situationen inte prövas i domstol efter klart definierade juridiska bedömningsstandarder. Vad gäller de övriga jävsbestämmelserna har jag kommit fram till att ändamålsenligheten kan ifrågasättas. Här anser jag att lagstiftaren inte tillräckligt har beaktat följdeffekterna av att aktieägarminoriteten avgör vad som är en oönskad åtgärd. Med anledning av detta har jag föreslagit ett antal åtgärder som på olika sätt kan förbättra ändamålsenligheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)