Spelifiering : ett lärarperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Sammanfattning: Spelifiering är praktiken att använda mekanik från spel i icke-spelkontext för att höja användarens motivation och det är ett relativt nytt begrepp som får växande utrymme i skolan. Trots att det redan gjorts en hel del forskning på området finns det en avsaknad av studier som undersöker spelifiering från ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bilda kunskap om lärares användning av spelifiering i sin undervisning. För att belysa lärares erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika lärare som sade sig använda spelifiering i sin undervisning. En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av lärarnas upplevelser och erfarenheter kring användningen av spelifiering i undervisningen. Resultaten visar att lärarna har svårt att skilja spelbaserat lärande och spelifiering från varandra. De visar även spelifierat (och spelbaserat) lärande som positivt för elevernas motivation och inlärning, och att det låter lärarna nå ut till eleverna på nya sätt. Samtliga lärare tog upp vikten av ett lustfyllt lärande, och de hade även roligt själva i sitt användande av spel och spelifiering. De resonerade vidare kring utmaningar med sitt arbetssätt och konstaterade att spelifiering bör användas med eftertanke då externa motiverande element, som exempelvis belöningar, kan ta fokus från lärandet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)